Debatten runt de nu omhäktade terrormisstänkta svenskarna med somaliskt ursprung väcker återigen frågan om vad vi ska med en terroristlagstiftning till.
Beviskraven för att få någon häktad är visserligen desamma som när ingen misstanke om terrorism finns, men, invänder bland andra Dennis Töllborg, professor i rättsvetenskap (i Svt:s Agenda), domstolar tenderar att vara mer generösa mot åklagaren vid riktigt allvarligt brott, vilket terroristbrott ju är. Därav inställer sig frågan: Är vi verkligen alla lika inför lagen?
En av de två omhäktade männens försvarsadvokater, Thomas Olsson, skräder inte orden. Han kallar sin klient för ”Sveriges Guantánamofånge” eftersom han anser att han häktats enbart utifrån påståendet om att det finns misstanke om brott – utan att åklagaren bevisat brottsuppsåt.
Brottsmisstanken i fråga är finansiering av terroristverksamhet genom den somaliska ungdomsorganisationen Al-Shabaab, vilken svenska Säpo hävdar begår terrorbrott. Enskilda medlemmar ur organisationen finns upptagna på USA:s lista över misstänkta terrorister men inte organisationen som sådan. Den finns inte heller upptagen på Sveriges eller EU:s lista över misstänkta terroristorganisationer och har aldrig verkat utanför Somalia.
Det krig som pågår i Somalia just nu betecknas av FN som den värsta konflikten i Afrika. Sedan Etiopien, med stöd av USA, gick in i Somalia för ett år sedan och avsatte det styrande förbundet av islamiska domstolar och tillsatte en provisorisk regering har motståndsgrupper verkat i landet. En del rebeller utför terrorliknande attacker. Samtidigt har Etiopien svarat med motattacker som drivit 600000 människor på flykt. Somalienkännare hävdar att terrorliknande metoder förekommer på båda sidor i konflikten, men att man bör vara försiktig med att utpeka någon organisation som terroristisk.
Amina Said, representant för Svensk-somaliska nätverket för fred, i vilket de båda häktade också ingår, hävdade i Svt:s Gomorron Sverige i måndags att Sverige går USA:s ärende när de tar ställning för ena parten i en konflikt. Hon menar att de brott mot civila som Al-Shabaab anklagas för lika gärna kan vara begångna av Etiopien.
Vi har tidigare sett prov på att Sverige är piggt på att gå i USA:s ledband när det uttalas en misstanke om terrorism; vi minns med skam hur de två asylsökande egyptierna Ahmed Agiza och Mohammed Al-Zery i december 2001 av Säpo överlämnades till CIA-agenter som flög dem rakt till tortyren i Egypten.
Frågorna runt dessa häktningar är alltså många: Leder terrormisstanken i sig till att domstolen lutar sig för mycket på åklagarens version? Finns ens en förutsägbarhet om brott för de misstänkta? Det vill säga om de skickat pengar till Al-Shabaab, som alltså inte är terroriststämplad, kunde de i så fall föreställa sig att det skulle betecknas som ett brott? Och bör Säpo verkligen peka ut en organisation på ena sidan i en pågående konflikt där båda sidor använder terrorliknande metoder?
Dessa häktningar måste ses i ljuset av det så kallade kriget mot terrorism som vi vet lett till att mänskliga rättigheter satts åt sidan, framför allt i USA, på Guantánamo och i dess hemliga fängelser runt om i världen.
