Rumänien är ett land med fascinerande natur. Snöhöljda toppar på över 2500 meter tornar upp sig i det vilda Karpaterna, majestätiska och frodiga skogar täcker bergen längre ner, unika formationer som naturkrafterna skulpterat fram ur de hårda klipporna under eoner av tid, böljande kullar, gräsbevuxna slätter, betesmarker, grottor, floder och sjöar, Donau med sitt delta och Svarta havets kust – ett unikt växt- och djurliv. Allt detta gör att Rumänien kan verka som en idyll långt borta från vad Europa och världen kallar ”klimatförändringar”.
Trots det har förändringarna i klimatet blivit tydliga också här: häftiga skyfall och hagelstormar har medfört översvämningar som följts av torrperioder som kramat de sista vattendropparna ur marken. Ovanligt höga temperaturer på somrarna, milda och torra vintrar med köldknäppar och ymnigt snöfall och till och med små virvelstormar har gjort att gamla människor vittnar om att ingenting längre är som förr och att vädret är upp och ner. De naturliga årstidsväxlingarna har påverkats allt tydligare: vår och höst, som spelar en viktig roll i livscykeln håller gradvis på att försvinna.
I vissa regioner i Rumänien är klimatförändringarna mer märkbara än i andra europeiska länder. Det beror på att i denna sydöstra del samverkar minst två omväxlande faktorer som tillsammans påverkat miljön sedan det tidiga 1990-talet. Den första är den utbredda avskogningen, den andra är den kraftiga miljöförstöringen.
Det är uppenbarligen rövarkapitalisterna som bär ansvaret för avskogningen. De har lagt beslag på och huggit ner skogarna för att sedan exportera den som råvara till väst. Resultatet har blivit att de berikat sig ytterligare, allt medan stora landområden ödelagts och exponerats för störtregn och översvämningar som utsatt befolkningen i närheten för fara.
När det gäller miljöförstöringen finns det många skyldiga. För det första statliga företag som har hållits vid liv av populistiska skäl, särskilt på 1990-talet. Det var inte bara det att de flesta av dessa företag var olönsamma, utan de hade också en tillverkning som byggde på en föråldrad tekno-logi med hög energiförbrukning och med betydande miljöförstöring. Dessutom har många privata företag som dykt upp fått tillstånd att etablera sig trots att deras utrustning och teknologi inte varit miljövänlig. Slutligen är det så att vi får fler och fler motorfordon, att ett stort antal gamla fordon med höga utsläpp hela tiden är i bruk och att antalet transporter på landsväg ökar.
Det är uppenbart att både den utbredda avskogningen och den kraftiga miljöförstöringen har ett intimt samband med uppkomsten av rovkapitalism efter det kommunistiska systemets fall.
Men den rumänska lagstiftningen och regeringens linje i miljöfrågor har ändrats och det har skett såväl före som efter an-slutningen till EU. Departementet för miljö och hållbar utveckling fastslår i officiella dokument att dess främsta uppgift är att övervaka genomförandet av åtaganden inom miljöområdet i förhandlingarna med EU-kommissionen. Huvudsakligen betyder detta att den rumänska lagstiftningen måste förändras i enlighet med kraven för godkännande och EU-kommissionen ska regelbundet informeras om i vilken grad landet genomför EU:s direktiv på detta område. Luftkvalitén, klimatförändringarna, kontrollen av miljöfarliga utsläpp inom industrin, vattenkvalité och ljudnivåer, tillsynen av användandet av kemiska substanser och även frågan om genetiskt modifierade organismer har blivit starkt prioriterade av den rumänska administrationen.
Dessa frågor kommer att i slutet av detta år att ingå i den nationella strategin för hållbar utveckling i enlighet med EU:s reviderade strategi för hållbar utveckling.
En positiv förändring kan också märkas vad det gäller dialog och samverkan med representanter för det civila samhället. På pappret består samarbetet mellan departementet och utomparlamentariska grupper i att underlätta tillgängligheten till offentlig information, i snabb reaktion på olika förslag, rapporter och alarmsignaler från det civila samhället och att förslag från utomparlamentariska grupper tas med i lagförslag.
Departementet tryckte på för att driva igenom ett viktigt regeringsbeslut (OUG 114/2007) som förbjöd förstörelsen av grönområden i städerna som en följd av reaktioner från dessa grupper. Det antal utomparlamentariska grupper som regelbundet samarbetar med miljödepartementet har ökat från bara fem år 2006 till åtminstone 20 år 2008.
Den officiella politiken kan verka bra, men den har en avigsida: den är fortfarande ganska teoretisk och formalistisk, och har till synes ännu inte de medel som kan överbrygga gapet mellan teori och praktik. När man läser de officiella rapporterna och strategiska planerna kan man få intrycket att åtgärderna har gjorts som ett resultat av politiska påtryckningar från utlandet, för att rätta sig efter kraven från EU-kommissionen och på så sätt stödja regeringens strävanden efter integration.
Glappet mellan de politiska deklarationerna och lagstiftningen å ena sidan och den konkreta tillämpningen i verkligheten å den andra, finns både på individnivå och när det gäller de stora bolagen. För att ta ett jämförande exempel: om en bilist i Tyskland stannar och tömmer ut spillolja på en gräsplätt intill vägen får han höga böter, i Rumänien blir det inga konsekvenser för ett sådant lagbrott. Om en person kastar sopor i en flod händer honom ingenting, om ett bolag förorenar en flod skulle det krävas mycket tid innan något straff utdömdes, om än någonsin.
För att minska skillnaden mellan yttre sken och verklighet måste mer göras för att upprätthålla respekten för lagen och göra den praktiskt gällande. Samtidigt måste man satsa på att öka folkets kultur och utbildning om miljöfrågor för att lagarna ska bli effektiva.
Olyckligtvis är det få utomparlamentariska grupper som har tillgång till sakkunskaper och som verkligen är aktiva när det gäller miljöfrågor. Och än värre är att det saknas samarbete och enighet bland dem, vilket gör att det knappt är möjligt att organisera protester. Så här långt har flertalet av aktionerna varit mer teoretiska än praktiska. Trots det har vissa ansträngningar gett resultat.
Frånvaron av aktivism i Rumänien kan förklaras med att de flesta utomparlamentariska grupper saknar politiska visioner. De är hörsamma mot makten och eftersom de konkurrerar inom ramen för samma EU- eller regeringsprojekt har de lätt att bli politiskt och finansiellt beroende.
De är ansvariga inför politikerna och finansiellt underkuvade. Situationen är densamma, om inte värre, i fråga om fackföreningarna som nästan aldrig vidtar några åtgärder som gäller klimatföränd-ringen.
Rumänien sociala forum, RSF, är under utveckling och utgör en öppen demokratisk plattform för dialog och aktioner. RSF bildades underifrån av en grupp unga entusiastiska människor från olika samhällskikt i den lilla staden Aiud tidigt 2004. Vårt mål är att arbeta tillsammans genom att debattera idéer och förslag och förvandla dem till fredliga aktioner. Det gäller sociala, kulturella och politiska förbättringar och skyddandet av miljön i Rumänien. Vårt motto är: ”För ett bättre liv, i ett bättre land, i en bättre värld”.
Rumäniens sociala forum har ända ifrån början utgått från samma principer som det sociala världsforumet från Porto Alegre, WSF. Det innebär att RSF inte kan inordnas i någon politisk eller regeringsanknuten struktur.
Den utomparlamentariska grupp som har varit den ledande inom RSF är Organisationen för utveckling av Rumäniens sociala forum, AD FSR (se grafik).
Ökningen kunde märkas 2006 på det fjärde ESF i Aten, där RSF:s delegation hade över 110 medlemmar som kom från alla delar av landet, inklusive huvudstaden. Viktiga fackföreningar och utomparlamentariska grupper hade sina representanter i delegationen. I Aten var vi medarrangörer av sex seminarier och vi organiserade traditionella rumänska artistuppträdanden som en kontrast till den globaliserade kitschkulturen.
Vårt orubbliga engagemang i miljöfrågor har bevisats genom det faktum att vi var medarrangörer av seminarier på detta område både på ESF i London och i Aten.
Trots att klimatförändringsfrågan är relativt ny i Rumänien är samarbetet mellan AER Foundation och AD FSR, inom ramen för Rumäniens sociala forum, antagligen det bästa exemplet på att kombinera arbetet mot klimatförändringar med kamp för social rättvisa.
Vissa är determinister när det gäller miljöproblemen, liksom som de ekonomiska och sociala problemen: när det är torka, minskar tillgången på mat, vilket gör att priserna stiger och detta orsakar i sin tur sociala problem som fattigdom och svält och ökar risken för konflikter. Jag vidhåller att det är ytterligare en faktor som ska läggas till ekvationen, nämligen politiken. För det är genom politiken som vi till sist har makt att påverka och besluta inom alla våra livsområden. Med andra ord är det människan som genom politiska och ekonomiska beslut påverkar både de sociala förhållandena och den känsliga naturmiljön. När skadeverkan blir alltför stor, slår naturen tillbaka, vilket påverkar det sociala livet och ekonomin, och slutligen politiken.
Frågan är hur vi ska vända den onda cirkeln och hur vi ska förmå politikerna att agera innan de katastrofala perspektiv som skapats av dem gör detta omöjligt. Svaret ryms i själva orsaken: människan. Det är bara vi som kan stoppa klimatförändringarna innan vi nått en stadium varifrån det inte finns någon återvändo.
Låt oss hoppas att bristen på naturtillgångar, matkrisen och de oroande klimatförändringarna får oss att handla på ett riktigt sätt innan det är för sent.
Låt oss hoppas att vi räcker varandra händerna och lovar att sluta plundra vår vackra levande planet som aningslösa barn.
Låt oss hoppas att European Social Forum i Malmö i Sverige kommer att öppna den gröna vägen som gör ett annat Europa möjligt.
Peter Damo är koordinator för Rumäniens sociala forum och ordförande för Organisationen för utveckling av RSF.
Översättning: Hans Falk
Fakta/Rumänien: Klimat- och miljöfrågor i fokus
Första miljöorganisation sedan murens fall: AER Foundation, aktivt inom ramen för Rumäniens sociala forum sedan 2004.
Klimatbidrag till ESF: Tidigare år har organisationer från Rumänien arrangerat klimatseminarier både på ESF i London och Aten.
Rumänien Social forum, RSF: www.forumulsocialroman.ro
Inför ESF i Malmö har Den rumänska stiftelsen för ekologisk aktion, AER Foundation, föreslagit ett seminarium med titeln ”Klimatförändring, miljöskydd och social omvandling i Central- och Östeuropa med fokus på Rumänien”.
AER-Foundation är den första utomparlamentariska organisation som bildades efter det förra systemets sammanbrott och är den mest aktiva miljöorganisationen i sydvästra Rumänien.
På initiativ av Rumäniens sociala forum organiserade AD FSR och AER Foundation den 26 januari i år ”Dagen för Global Aktion i Rumänien” som ett led i den världsomfattande serie av evenemang som initierats av World Social Forum. Bland annat diskuterades klimatförändringsfrågor och hur ESF:s stadga hade mottagits i Rumänien.
