Efter morgonskiftets slut på torsdagen samlades ett femtiotal kvinnor utanför grindarna till Masr Spinning and Weaving i Mahalla och ropade slagord mot företagsledningen. Inom kort anslöt sig hundratals arbetare till protesten, som övervakades av fabrikens säkerhetsvakter och civilklädda poliser. Arbetarna hävdar att staten medvetet låter fabriken gå med förlust för att minska marknadsvärdet och underlätta en utförsäljning.
– Cheferna och staten är lika korrupta. De säger att företaget går med förlust, men massor av pengar bara försvinner. De lever som kungar, säger Sharaan abd el-Dash som efter 30 års arbete bara tjänar motsvarande cirka 700 kronor i månaden.
– Allt vi vill ha är en anständig lön.
Två dagars massiva demonstrationer bröt ut i Mahalla den 6 och 7 april efter att säkerhetspolisen förhindrat en planerad strejk i samma fabrik. Efteråt besökte premiärminister Ahmed Nazif-fabriken och lovade bland annat nya investeringar – löften som fackliga ledare nu anklagar honom för att bryta.
– Formella förhandlingar existerar inte, allt är bara muntliga löften, säger Mustafa Fouda, skiftledare och facklig aktivist.
Dagarna innan torsdagens demonstration utsattes fackliga aktivister för påtryckningar från säkerhetspolisen, och företagsledningen hotade med avsked för alla som deltog i ”otillåtna” protester. När demonstrationen inleddes hade tusentals arbetare skickats hem i förtid. Men trots att relativt få deltog – cirka 500 i en fabrik med över 20000 anställda – ser många aktionen som ett viktigt steg.
– Vi har visat att vi inte är rädda och inte tänker låta oss tystas, trots den massiva repression vi utsatts för den 6 april, säger Kareem el-Beheiry, en av tre fackliga aktivister som fängslades i två månader i samband med den stoppade strejken i våras.
Förra veckan vann också en grupp journalister en seger mot det statskontrollerade facket, som efter en tio dagar lång demonstration och hungerstrejk gick med på att se över sitt beslut att neka dem medlemskap. Totalt ett 80-tal journalister från oberoende och oppositionella tidningar hade stängts ute ur facket efter en granskning som enligt ledningen syftade till att garantera journalisternas professionalitet.
– Testet var ett stort skämt, fullt av irrelevanta frågor, som ”hur gammal är den kända journalisten X” eller frågor om familjemedlemmars politiska åsikter, säger Hadeer el-Meladawy, från den oberoende vänstertidningen el-Badeel.
– Utan medlemskap kan polisen behandla oss som de vill. Jag kan gripas för att jag intervjuar någon på gatan eller bevakar en demonstration, säger hon.
Hårdast drabbade av uteslutningarna var tidningarna al-Doustour och el-Badeel, som haft den mest omfattande bevakningen av de senaste årens sociala proteströrelse.
– Vi motarbetas för att vi gör vårt jobb. Vi reser runt i Egypten, rör oss bland vanligt folk och skriver om deras problem. Som journalister ska, säger el-Meladawy.
