Programpunkten ”Krossa kärnfamiljen med förnuft och kraft” på Socialistiskt forum i ABF-huset i Stockholm den 15 november är högaktuell. Kärnfamiljsromantiken genomsyrar nämligen svenska medier och dess genomslagskraft går inte att missta sig på i kommersiell tv. Många av programmen är koncept hämtade från USA eller direktimporterade därifrån. Som Dr Phil, kärleksgurun som hjälper oss med våra äktenskapliga relationer – samtidigt som han anser mannen vara överlägsen kvinnan och skyr skilsmässor.
Public service-tv har en lång väg kvar innan ambitionen att spegla samhället blir verklig. Kärnfamilj är normen till och med i SVT:s nya Singelmammor – trots att hur många familjer som helst i dag består av mamma och barn.
Vecko- och månadsmagasinen gottar sig i kärnfamiljsmys och svämmar över av familj, barn och bröllop. Men också morgontidningarna predikar kärnfamilj. Dagens Nyheters artikel med rubriken ”Kärleken har överlevt trots allt” (Insidan 10/10) beskriver ett tragiskt, ojämlikt äktenskap. En mer passande rubrik kunde ha varit ”Äktenskapet lever trots trettio år av förtryck”.
På debattsidorna görs plats för reaktionära politiska åsikter där artikelförfattarna menar att nästan bara fysiskt våld kan rättfärdiga valet att skiljas. Som i artikeln ”Det bästa för barnen är att minska skilsmässorna” (DN 23/7). I ”Smutskasta inte familjen” (Aftonbladet 28/8) varnar Alf B Svensson kvinnor som skiljer sig för ett liv fyllt av hjärtinfarkter, hot och våld.
Propagandan har inte forskarnas stöd. Studierna visar i stället att kvinnorna oftast tar initiativet till att skiljas, och att de har mer tid för sig själva och barnen efter en skilsmässa. En viktig orsak är att de inte längre behöver passa upp på männen. En ny studie gjord av Saco visar att kvinnor även vinner ekonomiskt på att inte ingå äktenskap. Det är männen som förlorar på en skilsmässa. De får bland annat sämre kontakt med sina barn och dricker mer.
Att mamman ska hålla ihop äktenskapet för att pappan inte ska förlora kontakten med sina barn är ett lika vanligt som befängt argument mot skilsmässa. Samtidigt som kvinnor skuldbeläggs för att de stannar i en förtryckande relation döms de hårt om de inte kämpar för den.
Att spackla på familjefasaden är för en kvinna vägen till social acceptans. Media arbetar ihärdigt på att dra vinning av detta och ignorera dem som inte vill spela med.
Den mediala bilden av familj, äktenskap och skilsmässa delas och påhejas ivrigt av den kristna högern. Den 30 september lämnade Lennart Sacrédeus (kd) in en motion till riksdagen: ”Konfliktlösning för färre skilsmässor som nytt jämställdhetsmål”. I motiveringen skriver han: ”Att vårt land på bara några få årtionden gick från ett mycket lågt skilsmässotal till ett av de allra högsta i världen är naturligtvis ett trauma i vårt samhälle”. Han tar alltså inte upp hur kvinnans ställning i samhället stärkts markant parallellt med denna utveckling.
Vem ska då granska äktenskapet och kärnfamiljen? ”Bitterfittorna” som krävde plats i media hade enligt kritiker personliga motiv som störde neutraliteten. Den ena levde själv i en kärnfamilj, den andra var jävig eftersom hon var lesbisk – och så vidare. Därför är jag inte säker på att de kvinnor som ska diskutera kärnfamiljen på Socialistiskt forum kommer att få den uppmärksamhet och respekt de är värda. Det tycks krävas en man för det här jobbet! En svensk – eller möjligen vit amerikansk – kristen med fint jobb, fru och barn. En kärleksguru vars eget äktenskap har överlevt hundra år av förtryck.
Det är hög tid att media slutar flirta med den kristna högern och förkastar idén om att ”man måste kämpa” för att rädda kärnfamiljen. Av den enkla anledning att ”man” nästan jämt är en kvinna.
