Premiärminister Costas Karamanlis höll å sin sida möten med oppositionspartierna och manade till enighet. Han vädjade också till landets fackföreningar att ställa in en demonstration i samband med den generalstrejk mot regeringens ekonomiska politik som sedan tidigare var planerad till onsdagen, skriver nyhetsbyrån Reuters.
På tisdagen genomfördes flera nya demonstrationer och protester, bland annat i centrala Aten där oroligheter och konfrontationer mellan demonstranter och polis uppstod utanför parlamentet.
Förödelsen i Aten och i andra städer är omfattande, kanske de mest omfattande sedan i mitten av 1980-talet. Bilar och byggnader har satts i brand och dödsskjutningen har liknats vid en tändsticka som satt fyr på en krutdurk bestående av ett sedan länge växande missnöje med den konservativa regeringens politik. Ett missnöje som vuxit kraftigt i och med den ekonomiska krisen som drabbat stora delar av Greklands många fattiga värst.
– Särskilt svårt är det om man har familj. Om man inte har jobbat mer än fem, tio år är det mycket svårt att komma upp i en lön på över tusen euro. Arbetslösheten är stor och i dag hittar man knappt ett heltidsjobb, säger Antonella Måhlén, som är medlem i det grekiska kommunistpartiet KKE, samt studerar statsvetenskap och internationella relationer vid Panteions universitet i Aten.
Andra impopulära reformer är bland annat sänkt pension, att utbildningsmöjligheterna försämrats och att universitet privatiserats, men också förslag att frångå åttatimmarsdagen. Arbetare förväntas jobba tre, fyra dagar i stället för en femdagarsvecka, men i gengäld skift på mellan tio–tolv timmar. Men missnöjet har inte uppstått enbart med Nea Dimokratias tillträde vid makten 2004:
– Missnöjet går tillbaka till den tidigare socialdemokratiska Pasokregeringen, som började införa nyliberala reformer. Nu försöker Pasok få det till att det är vår nuvarande regering som orsakat alla försämringar, men det stämmer inte, säger Antonella Måhlén.
Hon pekar på att det under de senaste åren införts begränsningar av bland annat demonstrationsrätten, och att det nu finns förslag att endast tillåta demonstrationer på trottoarerna, inte på gatorna.
– Man försöker motarbeta att folk demonstrerar mot sämre villkor, säger hon och menar att det bland de som deltagit i förstörelsen finns polisprovokatörer.
Hon tar avstånd från våld och förstörelse, och säger att KKE:s bruk av många demonstrationsvakter är en bra metod:
– Det enda vi kan göra är att ta ansvar för vår demonstration och visa på att majoriteten av folket inte kommer för att förstöra utan för att visa motstånd.
Protesterna som inleddes i lördags spred sig snabbt från Aten till andra grekiska städer. Förutom de uppmärksammade kravallerna har ett stort antal elever gått ut i strejk, och många elevockupationer pågick också i början av veckan. I måndags gick även professorer ut i en tredagarsprotest.
Det var någon gång vid 22-tiden på lördagskvällen som Alexandros Grigoropoulos dödades. Hur det hela gick till är ännu oklart. Polisens version som går ut på att en polispatrull attackerades av uppemot 30 personer bestrids enligt uppgifter i grekiska medier av utomstående vittnen. En polisman har hävdat att han sköt två varningsskott och ytterligare ett i marken. Men vittnen ska ha uppgett att polisen sköt rakt mot pojken och att han sköts i bröstet med två kulor. En polis har åtalats för mord, rapporterade brittiska Independent i tisdags. Enligt samma tidning hade dittills 176 gripanden gjorts och 130 affärer i centrala Aten förstörts.
Solidaritetsaktioner har rapporterats från flera europeiska länder ,bland annat Storbritannien, Irland och Tyskland. I London protesterade ett fyrtiotal personer utanför den grekiska ambassaden och i Dublin arrangerades en demonstration mot den grekiska ambassaden, liksom i Stockholm.
