Denna gång började oroligheterna i Herrgården, en del av Rosengård i Malmö, där en lokal tillhörande Islamiska kulturföreningen togs över av kommunen. Det fick ungdomar som använt lokalen att först ockupera den och sedan protestera utanför den. Situationen kryddades av att vänsteraktivister strömmade till och deltog i konflikter med polisen.
Olika förklaringsmodeller till oroligheterna har stått mot varandra i den efterföljande debatten. En går ut på att oroligheterna ska ses som ett allmänt missnöje grundat i en svår social situation där diskriminering och förakt från överheten är vardag.
– Det handlar bara om diskriminering av muslimer, säger samordnaren av de lokala ungdomarnas protest, Basem Mahmoud, till Sydsvenskan.
Antifascistisk aktion, AFA, i Malmö säger i ett uttalande att problemet är en politik som skapar trångboddhet och segregation och att kommunen försöker lösa situationen genom våld:
– I stället för att satsa resurser på fritidsverksamhet för ungdomar, jobb till dem som vill ha jobb och ordentliga bostäder så skickas statens väktare in för att upprätthålla våldsmonopolet.
En ung vänsteraktivist som deltagit i protesterna och som intervjuas i tidningen Kolla! menar att polisen bär skulden.
– Folk blir trakasserade. Så det finns ju ett stort polisförakt från början, sen späds det på ännu mer. Detta var väl lite gnistan som tände fyr på allt.
Pernilla Ouis, forskare på Malmö högskola, tycker att det är politiskt naivt att stödja den muslimska förening som tvingades lämna sina lokaler. Föreningen tillhör en muslimsk riktning som kallas salafism och är bokstavstroende.
– De har en fruktansvärd syn på till exempel kvinnor och homosexuella. Det finns inte någonting i deras ideologi som vänsteraktivister kan sympatisera med.
Pernilla Ouis misstycker inte till att salafiterna mister sin lokal i Rosengård och anser att kommunen i stället borde ge möjligheter för andra föreningar.
– Man kan spela pingis och läsa läxor utan att det är en religiös och starkt patriarkal förening som håller i det.
Mot detta invänder den intervjuade vänsteraktivisten:
– De kanske inte höll med om allting som kulturföreningen sa, men de använde lokalen. Det var därför jag åkte dit, inte för att hjälpa fundamentalistiska muslimer att ha en bönelokal, men för att det var ungdomarnas lokal.
Milutin ”Mille” Petrovic driver en fritidsgård i Hyresgästföreningens regi ett stenkast från oroligheternas centrum. Han har inte mycket till övers för de tillresta vänsteraktivisterna och anser att de mest kom för att fördärva.
Han är besviken på att föräldrarna och politikerna inte tar mer ansvar för situationen, även om han konstaterar att det alltid blir problem när det är så många ungdomar på ett ställe som i fallet med Herrgården i Rosengård. Särskilt när de söker spänning och polisen ger dem chansen till det.
– Hade polisen haft mer tålamod och inte försökt köra bort ungdomarna direkt hade det förmodligen blivit lugnare, säger han.
Oavsett motivet för just denna händelse verkar fenomenet med bränder och konflikter med polis och räddningstjänst fortsätta i socialt utsatta områden. I mellandagarna blossade nya oroligheter upp i Oxie i Malmö liksom i Tensta i Stockholm. Enligt Per Olof Hallin, projektledare för ett nystartat treårigt forskningsprojekt på Malmö högskola om just detta fenomen, kommer vi troligen att se anlagda bränder och stenkastning igen.
En fråga som projektet ställer sig är om händelserna är en indikation på att det håller på att hända något större i samhället.
– Det är lätt att dra slutsatser av det som händer. Troligtvis är en förklaring sociala problem. Men än så länge vet vi alldeles för lite.
Forskningsprojektet handlar till stor del om att skapa nya plattformar för dialog med de boende i de områden som varit föremål för oroligheterna. Även om dialog, som Per Olof Hallin konstaterar, inte löser några problem i grunden.
