Internationella arbetsorganisationen, ILO, är FN:s organ för arbetsmarknadsfrågor, social välfärd och mänskliga rättigheter i arbetslivet. Grunden för organet är ett antal konventioner som de länder som har ratificerat dem har att följa.
ILO-konventionerna 87 och 98, till exempel, ratificerades av Sverige redan för 60 år sedan och ska garantera fackföreningar rätt till fri organisering, att teckna kollektivavtal och frihet att själva välja metod för stridsåtgärder.
Nu menar de tre fackliga centralorganisationerna LO, TCO och Saco att EG-rättens dom i det så kallade Lavalmålet – där Byggnads fälldes för sin blockad mot ett skolbygge i Vaxholm – bryter mot dessa konventioner genom att den fria förhandlingsrätten inskränks. Lavalutredningen, som tillsattes av Sveriges regering för ett år sedan hade i uppdrag att föreslå ändringar i svensk lag för att den ska leva upp till EG-rättens dom, bryter även den mot ILO. Det menar facken i sitt gemensamma remisssvar.
– Nu ska vi inte längre få förhandla om vad som ska gälla, utan måste anpassa oss till EU-modellen som bygger på att löner och villkor dels ska begränsas till miniminivåer, dels vara bestämda i förväg. Det är ingrepp i svensk lag och internationella konventioner, säger Ingemar Hamskär, chefsjurist på TCO till Arbetaren.
Lavalutredningen föreslår inte statliga minimilöner men förbjuder stridsåtgärder för krav som går utöver vad som kallas ”den hårda kärnan” när det gäller utstationerade arbetare – det vill säga avtalens minimilöner, semester, arbetsmiljö och diskriminering.
– Utredaren, Medlingsinstitutets chef Claes Stråth, har gjort det bästa av situationen, men trots det bryter hans förslag mot ILO-rätten och praxis inom ILO, säger Hamskär.
Ronnie Eklund, professor i civilrätt, särskilt arbetsrätt, vid Stockholms universitet, är överens med de fackliga företrädarna:
– Det är svårt att acceptera att EU:s fyra fria rörligheter – för varor, tjänster, arbetskraft och kapital – ska gå före allt annat: de erkända mänskliga rättigheterna och fundamentala friheterna, inte bara som de uttrycks i ILO-konventionerna, utan också till exempel i EU:s sociala stadga.
– Två världar är på ordentlig kollisionskurs. Det är verkligen dags att göra någonting år det här, säger han till Arbetaren.
ILO-kommittén är en partsammansatt svensk myndighet med representanter från regeringen, Svenskt Näringsliv, LO och TCO. I sitt remissvar menade kommittén att det var osannlikt att förslagen i Lavalutredningen skulle vara oförenliga med ILO:s konventioner. Men tillägger ”att även om så vore fallet” är förslagen nödvändiga för att rätten att vidta stridsåtgärder ska vara förenlig med EG-rätten.
EG-rätten bedöms alltså som viktigare än ILO-rätten. Men i Lavalutredningen påpekas att de ILO-konventioner som Sverige ratificerade innan inträdet i EU bör ”ha företräde framför EG-fördraget”.
Kommittén anser att eventuella normkonflikter i första hand är en fråga mellan EU och ILO, men i Lavalutredningen framgår att det är de enskilda länderna som har ratificerat ILO:s konventioner och därmed är skyldiga att efterleva dem. De fackliga representanterna i ILO-kommittén reserverade sig och påpekar att EU därmed inte har något mandat att representera sina medlemmar i relationerna med ILO.
Redan finns flera exempel på hur EG-domstolen har upphävt ILO-konventioner. Det mest kända exemplet gäller Österrike, som anslutit sig till konvention 45 angående förbud för kvinnor att arbeta i gruvor. EG-domstolen rekommenderade Österrike att frångå konventionen, eftersom den ansågs strida mot EG:s regler om likabehandling av kvinnor och män.
– EG-domstolen ser sig själv som överordnad och i frågor där EG-rätten kolliderar med ILO:s konventioner så tolkar man det som att det är EG-rätten som ska gälla, säger Ulf Edström, internationell chef på LO och ledamot av ILO:s styrelse.
Han betonar att om ett land är medlem i ILO är det juridiskt förpliktigat att följa organisationens konventioner.
– Vi påpekade från fackligt håll att när det gäller till exempel strejkrätten så tar ILO inte några ekonomiska hänsyn och tillämpar inte något proportionalitetsresonemang. Facket har själva rätt att avgöra vilka stridsåtgärder vi ska ta till och vilka metoder vi ska använda oss av för att få kollektivavtal, poängterar Edström.
I motsats till EU har ILO dock inga sanktionsmöjligheter. Däremot finns ett övervakningsorgan, Föreningskommittén, som har till uppgift att granska om stater följer ILO:s konventioner och dit det också går att klaga om man anser att så inte är fallet. Då görs en utredning och finner Kommittén att en stat handlar i strid mot ILO:s konventioner blir den prickad.
– För Sverige vore en prickning oerhört allvarlig. Vi skulle tappa i legitimitet när vi kritiserar diktaturer som Kina och Burma, där det inte finns några fackliga rättigheter, säger Ingemar Hamskär.
Men något överklagande är inte omedelbart aktuellt.
– Just nu avvaktar vi regeringens och riksdagens agerande samt diskuterar med våra kamrater på nordisk och europeisk nivå om hur vi ska agera. Vi hoppas också att de här frågorna lyfts i EU-valet, eftersom EG-rätten nu behöver ändras, säger Ingemar Hamskär.
Fakta / ILO
ILO bildades 1919 och har sedan dess antagit 184 konventioner och 191 rekommendationer i arbetsrättsliga frågor. ILO är en trepartsorganisation där representanter för arbetstagare, arbetsgivare och regeringar deltar på lika villkor.
Sekretariatet finns i Genève och leds av en generaldirektör – för närvarande chilenaren Juan Somavia. 1969 fick ILO Nobels fredspris.