Kvinnofrågorna tog stor plats på årets kongress och antalet förtroendevalda kvinnor ökade också i och med kongressen från endast en till tre, av tolv. Men flera ”kvinnomotioner” avslogs. Ett förslag var att genom en enkätundersökning ta reda på hur utbrett sexuella trakasserier är inom fackföreningen. Dessutom innehöll den förslag om feministiskt självförsvar, användning av ett icke-sexistiskt språk, organisering av ”sexarbetare” och fördömande av verbala och fysiska aggressioner. Motionen som ansågs för kontrollerande avslogs.
Men kongressen kommer framför allt att bli ihågkommen för de två motioner som rörde prostitution. Organisationen är splittrad i frågan, den ena sidan vill arbeta för att avskaffa prostitution och den andra driver kravet att legalisera den. Kongressutskottet ville skjuta upp frågan till nästa kongress, men legaliseringsförespråkarna lade fram ett modifierat förslag. Det var snarlikt det första men röstades igenom ändå.
Enligt detta ska människohandel och sexuell exploatering bekämpas, samtidigt som prostitution ska betraktas som en legitim ekonomisk aktivitet. Dessutom ska ”sexarbetare” tillerkännas samma rättigheter på arbetsmarknaden som andra arbetare och kunna organisera sig fackligt. Legaliseringsförespråkarna försökte ta udden av prostitutionsmotståndarnas argument genom att prata om moralism, medan motståndarna betonade att människohandel har ökat i de länder där prostitutionen har legaliserats.
– Det är en väldigt ovanlig situation när man kommer från Sverige, säger Sara Olsson, från Stockholms LS av SAC, till Arbetaren.
– Jag förstår inte hur situationen skulle kunna bli bättre genom en legalisering. Det är en komplicerad fråga men det som förvånar är att det är de mest radikala feministerna som driver frågan.
Förvånande var att en motion som hade kunnat vara skriven av Ja till livet eller av katolska kyrkans biskopar fanns med i motionshäftet då CGT alltid har kämpat för fri abort. Motionen som föreslog att CGT skulle arbeta mot aborter fick dock noll röster, och kritik riktades mot att den ens hade accepterats som motion.
En annan viktig fråga i CGT är medlemskap i politiska partier och användningen av detta inom CGT. Vissa medlemmar är med i partier men kongressen betonade att CGT:s namn aldrig får användas för att stödja partier och att fackets lokaler inte får utnyttjas för partiarrangemang. I de rent fackliga debatterna togs frågor upp om huruvida CGT skulle kunna skriva på de massuppsägningsplaner, ERE, som stora företag i kris genomför och som ofta innebär att företaget får välja vilka de vill säga upp utan någon större ekonomisk kompensation. Kongressen slog fast att CGT inte skriver under några ERE.
CGT diskuterade även generalstrejk och om facket ska kunna genomföra en strejk på egen hand, och denna diskussion kommer att fortsätta under sommaren.
Flera svenska syndikalister deltog. Två av dem, Amalia Álvarez från Malmö LS av SAC och Sara Olsson, representerade SAC. Sara Olsson var med och drog i gång Driftsektion för Systembolagsanställda, DFSA, 2007. Under våren arbetade de med solidaritetsaktioner med det sydafrikanska facket Sikhula Sonke (se Arbetaren 20/2009), och på kongressen fick DFSA flera tillfällen att berätta om detta. Bland annat är man nu i kontakt med det regionala facket i Aragón och Rioja där CGT tror sig ha medlemmar inom vinproduktionen.
Andra internationella organisationer deltog på kongressen – CNT, SUD-Solidaires och AC från Frankrike, polska facket IP, IWW Europa, USI, Unicobas och CUB från Italien och från Grekland bokhandelsfacket i Aten och ESE. Två algeriska fack, Snapap och CLA, kunde dock inte närvara då spanska myndigheter vägrade att ge dem inresetillstånd.
– Vi har haft ett bra utbyte med de internationella representanterna, säger Sara Olsson som dock menar att informationen varit knapphändig.
– Det var jättekul var att alla internationella direkt sade att de var beredda att ge oss stöd vid framtida konflikter eller för att stödja arbetarna hos vinleverantörerna.
Fakta/ CGT:s kongress
105 syndikat deltog i den fyra dagar långa kongressen som samlade 600 personer. Varje dag gav medlemstidningen Rojo y Negro (Rött och svart) ut en tvåsidig tidning med händelser från föregående kongressdag, intervjuer och kommentarer. Jacinto Ceacero Cubillo valdes till CGT:s generalsekreterare för ytterligare en kongressperiod.