Fayyez al-Omary, som arbetar med den oberoende palestinska fackföreningen Independent Labour Committees Union, ILCU, säger att det är först nu människor i Gaza till fullo börjar inse krigets konsekvenser. Sedan de intensiva israeliska bombningarna och beskjutningen i början av året har många i Gaza levt som i en dimma.
– Nu vaknar människor till och inser hur svårt allt är. Folk är mentalt utmattade, säger Fayyez al-Omary från ILCU.
Han och hans familj bor i Beit Lahiya, i närheten av flyktinglägret Jabaliya och en av de UNWRA-skolor som bombades av Israel. Arbetaren har tidigare talat med honom, under kriget (se Arbetaren 1-2/2009) då striderna kunde höras genom telefonen. Då berättade han att hans yngsta barn, Seif, nu två år, hade lärt sig att hålla händerna för öronen när bomberna föll för att undvika att trumhinnorna skulle spräckas av tryckvågorna. I dag ser det ut som att Seif har klarat sig relativt bra, men två av hans äldre syskon mår sämre.
– Seif är så liten att han inte förstod så mycket. De andra två förstår mer och mår dåligt, säger Fayyez al-Omary, och förklarar att de fortfarande kissar på sig. För att hjälpa dem att hantera sina känslor tar han dem till havet så ofta han kan. De har också börjat i gruppterapi tillsammans med andra barn, varav många har förlorat en eller flera närstående.
Israel kontrollerar alla gränsövergångar till Gaza och därmed allt som släpps in och ut. Israel påbörjade restriktioner mot Gaza tidigt, men i och med Hamas maktövertagande i juni 2007 skärptes dessa kraftigt. I november och december förra året – tiden precis innan Israel inledde anfallet mot Gaza – var importen rekordlåg. Under våren har den ökat, men enligt Internationella Röda korset var antalet lastbilslaster med varor som tilläts komma in i Gaza 80 procent lägre i maj i år än två år tidigare. Därmed är Gazaborna fortsatt beroende av tunnelverksamheten mellan Egypten och Gaza. Trots att ett av Israels mål med kriget var att förhindra vapensmuggling genom tunnlarna är verksamheten igång igen. Varorna som förs in är billigare än de som säljs i inhemska butiker, men är ofta av dåligt kvalitet.
– Varornas bäst-före-datum har ofta gått ut och eftersom de är billigare, är det många affärer i Gaza som går omkull, säger Fayyez al-Omary.
En opinionsundersökning av Palestinian Center for Policy and Survey Research visar att stödet för Hamas och Fatah inte har ändrats nämnvärt de senaste månaderna. Undersökningen visar också att när Gazakriget utvärderas så är det Hamas som får störst stöd för sitt agerande, 51 procent, medan bara 34 procent är positiva till Fatahs agerande. Fayyez al-Omary är kritisk mot såväl Fatah som Hamas. Han menar att kritiken mot de båda fraktionerna är stor, men att allt fler människor i Gaza är rädda för att uttrycka sin åsikt.
– Ingen vågar säga något.
Fayyez al-Omarys röst är mindre spänd än under kriget och tiden direkt därefter, men han hyser inget större hopp om att situationen ska förbättras för Gazaborna. Då, i januari, efterlyste han ett tydligt politiskt ställningstagande från omvärlden. Ett sådant lyser dock med sin frånvaro menar han:
– Var är alla som talar om mänskliga rättigheter? Folk här är instängda under världens äldsta ockupation. Israel hoppas att vi ska förvandlas till djur – och ingen reser sig emot det.
– Vi respekterar mänskliga rättigheter, och det är vad vi vill ha.
