En halv miljon kvinnor världen över dör varje år i samband med graviditet och förlossning. I konfliktområden fortsätter våldtäkt att användas som ett av de grymmaste vapnen mot civila. Homo- och bisexuella liksom transpersoner utsätts för hatbrott och unga människor förvägras preventivmedel. Miljontals människor runt om i världen förvägras en av sina mest grundläggande mänskliga rättigheter, rätten till sin egen kropp. Att inte få bestämma över vem man vill leva med och om man vill ha sex eller inte är inte bara privata problem. Det får också svåra samhälleliga konsekvenser.
Det är först när människor har makt över sina egna liv som de kan få kraft att ta plats i samhället och påverka dess utveckling. Trots det är de sexuella och reproduktiva rättigheterna, SRHR, kontroversiella och tabu på många håll i världen – så även inom EU. Inom EU finns ett ambitiöst arbetsprogram för jämställdhet. Många EU-länder har kommit långt i kampen för kvinnors rättigheter. Men ju mer jämställdhetspolitiken närmar sig kvinnors kroppar desto större motstånd. Bara begreppet SRHR får vissa länder att se rött. Katolskt dominerade länder som Polen, Malta och Irland proklamerar hellre avhållsamhet än ökad användning av preventivmedel.
EU:s interna splittring har inte bara tystat unionens internationella röst, utan även Sveriges. För att överbrygga de interna meningsskiljaktigheterna, eller av rädsla för att stödet för SRHR ska urholkas än mer, tycks svenska och europeiska politiker välja en tystnadens strategi. Men den fungerar inte. Strategin får motsatt effekt.
EU-kommissionens riktade bistånd för SRHR har enligt rapporten Euromapping 2007 minskat med en tredjedel, från 18,5 miljoner euro om året 2003–2006, till 12,3 miljoner euro om året, 2007–2013. Vid årets FN-möte om kvinnors rättigheter lamslogs EU under slutförhandlingarna då man inte kunde enas om gemensamma positioner angående kvinnors rättigheter. Samma sak hände i fjol. Inom EU:s gränser ser vi oroväckande tendenser när det gäller rätten till fri abort, preventivmedel och andra sexuella och reproduktiva rättigheter. Polen har till exempel sedan flera år en av världens strängaste abortlagar och Litauens parlament har nyligen med stor majoritet röstat för en lag som förbjuder information om homosexualitet till unga.
Detta trots att EU:s jämställdhetsministrar 2005 antog en deklaration som klargör att sexuella och reproduktiva rättigheter är en del av de mänskliga rättigheterna. När EU:s enighet blockeras av ett fåtal länder drabbas inte bara europeiska kvinnor. EU är världens största biståndsgivare. När EU förhandlar och uttalar sig med en röst i FN måste unionen stå upp för människors rätt att bestämma över sina egna liv.
EU har intagit en allt mer framträdande position i internationella freds- och säkerhetspolitiska sammanhang. Här kan EU göra skillnad genom att föra upp sexuella och reproduktiva rättigheter på dagordningen. Sexualiserat våld och diskriminering mot människor som utmanar de patriarkala strukturerna i konflikthärdar är inte enbart en biståndsfråga. Människor måste ha makt att påverka sin livssituation för att stabil fred och demokrati ska kunna uppnås. Denna vecka tar Sverige över ordförandeskapet i EU och Sverige har då chansen att sätta fokus på SRHR. Sverige har ett gott internationellt anseende när det gäller dessa frågor – vad vår regering säger spelar roll.
Vi i 09-nätverket uppmanar den svenska regeringen att:
• använda sin position som EU:s företrädare i världen för att ta upp kränkningar av sexuella och reproduktiva rättigheter i dialog med andra länder och internationella institutioner.
• verka för att minst tio procent av EU:s utvecklingssamarbete och biståndssatsningar går till frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR.
• verka för att EU:s medlemsstater antar ett heltäckande direktiv som förbjuder diskriminering på grund av sexuell läggning och funktionshinder, även utanför arbetslivet.
• verka för att EU instiftar lagar som förbjuder hatbrott mot hbt-personer på samma sätt som EU gjort gällande rasistiskt våld.
• tydligt ta ställning för unga människors sexuella och reproduktiva rättigheter.
• verka för att FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, liksom resolution 1820 om sexualiserat våld i väpnade konflikter, genomsyrar alla EU:s relationer med konfliktdrabbade länder och deras fredsbevarande insatser.
09-nätverket:Gabi Björsson, kanslichef AfrikagruppernaLise Bergh, generalsekreterare Amnesty InternationalInger Björk, generalsekreterare Forum SydLena Ag, generalsekreterare Kvinna till KvinnaSören Juvas, förbundsordförande RFSLÅsa Regnér, generalsekreterare RFSUKlas Hansson, verksamhetsledare Svalorna LatinamerikaCarina Ohlsson, ordförande Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund
09-nätverket arbetar för att regeringen under det svenska ordförandeskapet 2009 ska uppmärksamma EU:s roll för att säkra människors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter, SRHR, oavsett kön och sexuell läggning – i och utanför Europa.