– Det är ett tecken på vår respekt för Iraks suveränitet och vår vilja att sätta de irakiska säkerhetsstyrkorna i förarsätet. Tillbakadragandet kunde inte ha skett vid en bättre tidpunkt än nu, säger en kvinnlig soldat stationerad vid den amerikanska flygbasen i Kirkuk, omkring tre timmar norr om Bagdad.
Från och med den 1 juli skulle de amerikanska soldaterna i Irak ha dragits tillbaka till USA:s militärbaser och ha överlämnat städerna till Iraks armé och polisstyrka. Tillbakadragandet sker enligt ett avtal som har förhandlats fram mellan USA och den irakiska regeringen. Senast den 31 augusti 2010 ska merparten av de 131 000 amerikanska soldaterna i Irak ha lämnat landet. Kvar stannar en styrka på omkring 50 000 soldater, och amerikanska trupper kommer också fortsättningsvis att delta i krigsoperationer inom landet.
– Det är svårt att svara på hur läget kommer att utvecklas, men vi tror att de irakiska styrkorna kommer att fortsätta att förbättra säkerheten i Kirkuk, säger den amerikanska soldaten.
En dryg halvtimme senare detonerar en sprängladdning utanför ett köpcenter i Kirkuk och tre människor dödas. Minuterna efteråt ekar varningslarmet från den amerikanska basen ut över staden. Sporadisk skottlossning bryter ut och amerikanska attackhelikoptrar flyger lågt ovanför hustaken.
Under juni månad har mer än 250 civila dödats i olika attentat och stridigheter inom landet. Värst drabbade är Bagdad och Kirkuk, där sammanlagt 150 människor har förlorat sina liv i månadens bombdåd. Och sedan invasionen 2003 har 4316 amerikanska soldater dödats.
– Först och främst drar amerikanarna sig ur städerna för att de vill minska sina egna förluster. I andra hand vill de överlämna delar av makten till irakierna, säger en överste inom den irakiska armén.
För ett halvår sedan fanns amerikanska soldater i så gott som varje irakisk stad bortsett från städerna i norr som kontrolleras av den kurdiska semiautonoma regionala regeringen. Nu har de amerikanska soldaterna ersatts av irakisk paramilitär polis som övervakar i stort sett varenda gatukorsning i Kirkuk.
De amerikanska militärjeepar som användes under invasionen var ineffektiva mot vägbomber och har ersatts med lastbilsliknande trupptransportfordon med dubbelbepansrade sidoväggar. Medan den irakiska armén har fått många av dessa till skänks, får den irakiska polisen i städerna nöja sig med vitlackade Toyota-pickuper med grovkalibriga maskingevär fastmonterade på lastutrymmet därbak.
– Den största skillnaden mellan våra styrkor är att amerikanarna är bättre utrustade än oss, säger den irakiske arméöversten.
På en plaststol i centrala Kirkuk sitter en irakisk polis och spanar längs med gatan. I ena handen håller han en komradio, i den andra en automatkarbin från Saddam Husseins tid. Han tycker att det är ”på tiden” att USA lämnar Kirkuk.
– Våra egna styrkor är tillräckligt starka och kommer att klara av att hantera säkerhetsläget. De måste lämna vårt land. De har gjort sitt jobb och borde åka hem så fort som möjligt, säger polismannen.
Många irakier ser de amerikanska patrullerna som en förvärrande omständighet:
– Det kommer att bli bättre nu när de amerikanska soldaterna dragit sig ut ur städerna i Irak, eftersom den amerikanska närvaron i sig är provocerande för många irakier. På så sätt blir säkerhetsläget sämre enbart genom att ha dem här, säger en irakisk soldat några kvarter bort.
Men trots att mycket av våldet i Irak riktas mot den amerikanska ockupationsmakten och den i praktiken underordnade irakiska armén, är många av attentaten en del i en maktkamp mellan de olika befolkningsgrupperna. Under Saddam Husseins regim kränktes de omkring fem miljonerna irakiska kurdernas mänskliga rättigheter konsekvent. Uppemot 180 000 irakiska kurder uppskattas också ha dödats på order av Saddam Hussein under Anfalkampanjen på 1980-talet.
Under invasionen 2003 samarbetade kurderna i norr med den amerikanska armén. Många irakiska araber betraktar därför de irakiska kurderna som medlöpare.
– Efter invasionen gjorde de amerikanska soldaterna vår stad säker. Av den anledningen tycker jag att de ska stanna, säger Harth Mohammed, en kurdisk taxichaufför i Kirkuk.
Men även om att situationen för landets kurder har stärkts efter invasionen beräknas över 92400 civila irakier ha dödats sedan kriget inleddes, enligt nätsidan Iraq Body Count.
Tahar Salvay, en 19-årig gymnasieelev, säger att han blir nervös när han ser de amerikanska militärfordonen. För sex år sedan dödades hans kusin av amerikanska soldater när han var på väg tillbaka från ett sjukhus i Bagdad.
– De har dödat många människor. Vi irakier kan inte acceptera ockupationen. När människorna som bor i staden får kontrollera den kommer det att bli bättre.
