Sabotage av bussar, trakasserier, hot och flygbladsutdelning. Det var därför vi var tvungna att filma våra anställda, argumenterar Busslinks personalchef Ted Stridsberg i sitt yttrande till Datainspektionen, enligt dokument som Arbetaren har tagit del av.
Det var under den konfliktfyllda hösten på Råstagaraget som arbetsgivaren Busslink installerade hemliga kameror för att övervaka personalen. Men konflikten i Råsta började tidigare. När Kommunal förra sommaren kom över-ens med arbetsgivarna om ett treårigt avtal för bussförarna var många, däribland Stockholms transportsyndikat, missnöjda. Särskilt stort missnöje har det varit på Råstagaraget utanför Stockholm. Flera bussförare klagade på obetald restid till och från arbetsplatsen, ett allmänt hårdare klimat och att Busslink, som tog över efter Connex (numera Veolia) i augusti 2007, är en hårdför arbetsgivare. Under hösten skedde sabotage på Råstagaraget i form av punkterade däck och förstörda biljettmaskiner. I ett anonymt flygblad som delades ut på Råstagaraget jämförs de anställdas arbetssituation med slaveri.
”Kampen i Råsta”, som flygbladet kallas, blev nästa centrum för konflikten. En anställd syndikalist berättade för Arbetaren i höstas (nr 48/2008) att han blev inkallad på ett fyra timmars förhör där ledningen ville veta vem som delade ut flygbladet. Busslink skriver att flygbladen ”innehöll hotelser, grovt förtal och trakasserier av chefer, tjänstemän och fackliga företrädare”. I sitt yttrande till Datainspektionen är det flygbladsutdelningen som ligger i fokus när man motiverar filmandet, eftersom man antog att samma personer låg bakom sabotagen och flygbladen.
Av yttrandet framgår även att Busslink ”haft ett gott samarbete med Kommunal” och att Kommunal informerats av Busslink innan de satte upp kamerorna. ”Kommunal motsatte sig inte kameraövervakningen” skriver Ted Stridsberg, personalchef på Busslink.
Mattias Petterson på SAC Syndika- listerna säger att om det stämmer ”att Kommunal godkänt dold videoövervakning av sin egen fackexpedition och medlemsmöten”, vilket han menar att kamerorna har gjort, bör detta ”vara en unik skandal i svensk fackföreningshistoria”.
Men Bengt Bryungs, som är ordförande i trafiksektionens styrelse på Kommunal och den som påstås ha godkänt kameraövervakningen, menar att Busslink far med osanning. Bryungs säger till Arbetaren att Busslink informerade honom om att de eventuellt skulle använda sig av kameror. Inget sades om dolda kameror. Bryungs menar att han motsatte sig planerna trots att de bara var preliminära. Han förväntade sig att om Busslink ville göra verklighet av övervakningen så skulle de först kalla till förhandlingar enligt medbestämmandelagen, MBL, paragraf 11. Någon sådan skedde dock inte, enligt Bryungs.
Kurt Junesjö, före detta förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd, håller med om att det krävs en MBL 11-förhandling.
– När det gäller sådana här viktiga förändringar av verksamheten kan man inte bara informera, utan man är skyldig att förhandla. I en sådan förhandling så har facket möjlighet att säga nej.
Busslink står fast vid sitt yttrande till Datainspektionen men vill samtidigt inte kritisera Kommunals Bengt Bryungs.
– Jag har ingen lust att gå emot det som Bengt har sagt, säger Busslinks personalchef Ted Stridsberg, som skrev under yttrandet till Busslink.
Så den information som ni har gett till Datainspektionen är inte korrekt?
– Det stämmer inte. Den information som vi har gett till Datainspektionen stämmer.
Larsa Sandström, förhandlingschef på Busslink, var den som hade mötet med Bengt Bryungs där det påstås att Bryungs godkände filmandet. Sandström var ordförande i trafiksektionens styrelse på Kommunal innan Bryungs.
– Det får stå för honom, säger Sandström om Bryungs uppgift att Kommunal inte var underrättade om de hemliga kamerorna.
Det var inget du hörde, att han motsatte sig kameraövervakning?
– Nej.
Kan ni bevisa att Kommunal inte motsatt sig kameraövervakning?
– Det är klart, annars hade vi inte skrivit det.
Men Busslink vill inte delge Arbetaren bevis för sina påståenden, utan menar att Datainspektionen får reda ut frågan.
Datainspektionen har nu begärt ett kompletterande yttrande från Busslink, bland annat vill tillsynsmyndigheten veta mer om på vilket sätt Kommunal har informerats och vilka som har blivit övervakade. Busslink, som ska lämna sitt svar den 24 augusti, måste även lägga fram bevis för de fall av hot, förtal och vandalisering som de menar var så allvarliga att övervakningen var befogad.