I december skrevs det senaste kapitlet i den utdragna historien om Vaxholmskonflikten. Arbetsdomstolen dömde då fackförbunden Byggnads och Elektrikerna att betala drygt 2,5 miljoner i skadestånd och rättegångskostnader till lettiska Laval för blockaden mot ett skolbygge i Vaxholm i november 2004 – en stridsåtgärd som i efterhand förklarades olovlig av EG-domstolen. I efterspelet till Vaxholmskonflikten har den svenska fackföreningsrörelsen varit den ständige förloraren. Ändå kan uppmärksamheten kring frågan ha fört något positivt med sig: ökad medvetenhet och stärkt intresse för facket bland utländska arbetare i Sverige.
– Sedan jag började jobba för Byggnads 2006 har intresset bland utländska arbetare hela tiden ökat, säger Gints Kaplers, som själv kom till Sverige från Lettland som snickare 2004 men i dag jobbar för Byggnads i Örebro.
– Just nu driver vi flera fall på rättslig väg, bland annat i Örebro där några polacker arbetade utan att få betalt och arbetsgivaren hävdar att han aldrig anställt dem, säger Gints Kaplers till Arbetaren Zenit.
Det finns fler exempel på hur gästande arbetare som vänt sig till facket har fått hjälp mot arbetsgivare som lurat dem på löner eller på annat sätt brutit ingångna avtal. I ett reportage före jul berättade tidningen Arbetaren om den lettiska byggarbetaren Pavels Polovko som inte fick ut hela sin lön efter ett års jobb i Sverige. För några av hans gamla arbetskamrater har historien fått ett något ljusare slut.
En av dem är Andrejs som kom till Sverige hösten 2008 för att arbeta för SL Construction, ett lettisk-registrerat byggföretag med svensk ägare. Tillsammans med flera landsmän monterade han hus i Uppsala och andra städer i Sverige. De arbetade drygt 50 timmar i veckan, nio timmar på vardagar och sex timmar på lördagar, ibland utan ordentliga vinterkläder eller skyddsutrustning. Först i efterhand insåg Andrejs – som inte vill uppge sitt efternamn – att arbetsgivaren lurade både sina anställda och fack och myndigheter i Sverige.
– Jag arbetade nästan ett år utan att ha en aning om vilka regler och rättigheter som gäller i Sverige. Som lagledare fick jag runt 80–90 kronor i timmen, men flera av killarna fick bara 50. Efteråt fick vi reda på att företaget tog 300 kronor per timme och arbetare från beställaren. De skickade till och med räkningar dit för mat och husrum åt oss, säger Andrejs.
De verkliga problemen började i juli förra året när flera av arbetarna inte fick ut sin lön. Företaget hänvisade till försenade betalningar från kunder, men Andrejs är inte övertygad.
– De var smarta och slutade inte betala lön till alla samtidigt. De betalade till dem som de behövde ha kvar och de som kunde lite engelska, säger han.
Till slut vände sig några av arbetarna till Byggnads för att få hjälp. De fick kontakt med Gints Kaplers, som besökte arbetsplatsen och lyssnade på vad arbetarna och arbetsgivaren hade att säga. Slutsatsen:
– Det var brott mot nästan varenda punkt i avtalet, säger han.
Enligt Gints Kaplers är liknande problem mycket vanliga, i synnerhet bland små byggföretag.
– Vi stöter på sådant hela tiden, utländska arbetare som inte får pengar saknar kontrakt eller bor i undermåliga bostäder. Det går inte att säga om det har blivit vanligare på senare år, men i dag träffar jag ofta företagare som efter EG-domstolens utslag i Lavalmålet tycker att det räcker med ett lettiskt kollektivavtal. Problemet är att det inte betyder något. Man går till det lettiska facket bara för att få ett papper att visa upp i Sverige, men om man sedan bryter mot avtalet har det lettiska facket ingenting att sätta emot.
I fallet SL Construction kunde Byggnads hjälpa åtminstone några av de drabbade arbetarna. Eftersom företaget hävdade att det saknade pengar för att betala ut de uteblivna lönerna kontaktade facket beställaren, och de kom gemensamt överens om att beställaren skulle betala direkt till arbetarna.
Andrejs är i dag medlem i Byggnads och arbetar för ett svenskt företag med svenskt kollektivavtal. Under hösten hotade den gamla arbetsgivaren med att stämma honom och de andra arbetarna i Lettland för att ha lämnat sin anställning utan förvarning och därmed ha orsakat ekonomiska förluster. Men han är inte särskilt orolig.
– Vi har e-post som bevisar att han godkänt att vi skulle sluta, och när ett företag bryter mot alla regler som finns kan de knappast komma och anklaga oss för kontraktsbrott.
Arbetaren Zenit har sökt SL Construction för en kommentar.
