USA kan komma att använda jordbävningskatastrofen i Haiti för att öka sitt inflytande över ön och driva igenom radikala, impopulära nyliberala reformer – som man tidigare gjort efter andra katastrofer, varnar den kanadensiska författaren och journalisten Naomi Klein.
Hon citerar på sin hemsida ett dokument från den inflytelserika konservativa tankesmedjan Heritage Foundations hemsida, publicerat bara 24 timmar efter jordbävningen: ”Mitt i lidandet, erbjuder krisen på Haiti möjligheter för USA. Förutom att erbjuda omedelbar humanitär hjälp, ger USA:s svar på den tragiska jordbävningen en möjlighet att omstrukturera regeringen och ekonomin på Haiti, dysfunktionella sedan en tid tillbaka, liksom att förbättra USA:s image i regionen.” Efter att skrivningen uppmärksammats togs den bort ur Heritage Foundations uttalande, men går fortfarande att hitta via Google cache.
Klein formulerar två krav som hon nu anser måste ställas på all hjälp som går till den katastrofdrabbade ön: att den ges utan krav på motprestationer i form av ekonomiska ”reformer”, och att den ges i form av bidrag och inte lån – Haitis skuldbörda är redan förkrossande stor.
Varningar mot att USA nu försöker stärka sitt inflytande över ön kommer också från en rad debattörer och flera latinamerikanska ledare som pekar på att USA redan kontrollerar flygplatsen utanför Port-au-Prince. Dessutom kommer uppemot 10000 marinsoldater att skickas till området, och ett par tusen är redan på plats.
En helt annan infallsvinkel på katastrofen har Pat Robertsson, en av USA:s mest kända evangelistiska pastorer och tillika en stor bidragsgivare till det republikanska partiet. Han hävdade i sin tv-show den 13 januari att ön är ”förbannad” sedan 200 år tillbaka: ”De var under franskt välde. Så de samlades och slöt en pakt med djävulen. De sade: ’vi kommer att tjäna dig om du befriar oss från fransmännen’. Och djävulen sade, ’Okej, vi har en deal’… Men allt sedan dess har ön varit förbannad med den ena katastrofen efter den andra… Det är den sanna historien.”
Robertsson, som har en egen insamling för Haiti, verkar också intresserad av att utnyttja krisen för egna syften: ”De behöver, och vi ber för, att de får en stor omvändelse till Gud. Och ur detta lidande, är jag optimistisk om att något gott kan komma.”
Föreställningen om Haiti som förbannat verkar vara spridd i evangelistiska kretsar, och härrör tydligen från att en voodoo-ritual med offrandet av en gris förekom i upptakten till det slavuppror i slutet av 1700-talet som befriade landet från den franska kolonialmakten.
Haiti har verkligen varit förbannat med olyckor genom landets historia, men den verkliga orsaken har snarare varit världspolitiken. Efter att landet nått oberoende efter det framgångsrika slavupproret – en unik händelse i världshistorien – möttes det av kompakt fientlighet från nästan alla länder av betydelse. För att nå erkännande tvingades den nya regeringen acceptera att betala ett astronomiskt skadestånd till Frankrike, som tyngde ned det under ett berg av skulder för lång tid framöver – den sista avbetalningen gjordes så sent som på 1940-talet.
1915 invaderades landet av USA, som behöll kontrollen i 20 år framöver. USA tillät inga val att hållas och skrev en ny konstitution åt landet, som bland annat gjorde det möjligt för att utlänningar att köpa mark. Detta ledde till att enorma landområden övergick från småbrukare till storgods i händerna på utländska affärsmän och den inhemska eliten. På 1930-talet överlämnade USA makten till en rad diktatorer, däribland François Duvalier och Jean-Claude Duvalier, mer kända som ”Papa Doc” och ”Baby Doc”, som störtades 1985.
1991 segrade den befrielseteologiske prästen Jean-Bertrand Aristide i landets första allmänna val, men störtades bara ett halvår senare. Clinton-regeringen accepterade hans återinsättande först efter att han gått med på att överge sitt vänsterorienterade ekonomiska program och genomföra nyliberala reformer ordinerade av Internationella valutafonden, IMF. En av konsekvenserna var att Haiti gick från att tidigare själv ha producerat 90 procent av sitt livsmedelsbehov, till att importera över 50 procent, vilket i sin tur gjorde det till ett av de hårdast drabbade länderna i ”matkrisen 2008”. Pressrapporter talade om hur invånarna överlevde på ”lerkakor”.
2004 störtades Aristide ännu en gång, av paramilitärer som senare visade sig utrustade av USA.
Om Naomi Klein skulle bli sannspådd vore det alltså knappast första gången som utländska makter försöker ”omstrukturera” landet, och resultaten har inte varit speciellt uppmuntrande. Det är exempelvis raden av nyliberala reformer av jordbrukspolitiken som har drivit enorma mängder av småbönder från landsbygden in till slumområden i Port-au-Prince och andra städer, där människor lever tätt packade i mycket undermåliga bostäder och usla sanitära förhållanden – något som säkert mångdubblat antalet offer för katastrofen och de epidemier som antagligen kommer att följa den.
