Ett stort antal afghanska flyktingar väntar just nu på svar på sina ansökningar om verkställighetshinder. Sedan Migrationsverket kom med en ny bedömning av säkerhetsläget i Afghanistan, har många fått nytt hopp om att få uppehållstillstånd i Sverige. Men asylombud Thabo Muso tror inte att ställningstagandet kommer att göra någon stor skillnad.
– Nu får nog ett fåtal afghaner uppehållstillstånd på grund av avsaknad av internflyktsalternativ, men det blir inga stora ändringar, säger Thabo Muso som företräder 130 afghanska flyktingar.
I slutet av förra året åkte tre tjänstemän från Migrationsverket till Afghanistan för att undersöka hur säkerhetssituationen ser ut i landet. Resultatet blev en 51 sidor lång rapport och ett rättsligt ställningstagande av rättschef Mikael Ribbenvik att det råder ”inre väpnad konflikt” i 10 av Afghanistans 34 provinser, fyra fler än i den tidigare bedömningen.
– Vi hade noterat att utvecklingen dessvärre gick i negativ riktning och kände att vi behövde skapa oss en aktuell bild av situationen i landet, säger Per Lilja, verksamhetsexpert på Migrationsverket.
Det nya ställningstagandet har skänkt nytt hopp och många har lämnat in begäran om verkställighetshinder på sina avvisningsbeslut.
– I början när jag läste rapporten hoppades jag mycket. Men nu har det gått flera veckor efter att jag skickade in min ansökan och ännu inget svar. Polisen säger att de ska skicka hem mig i mars. Så nu vet jag inte, säger en 25-årig afghansk man som fått sitt utvisningsbeslut.
Thabo Muso menar att även om Migrationsverket kommer att pröva många asylärenden på nytt, är risken stor att de flesta ändå kommer att hänvisas till internflykt.
– Situationen för de flesta av mina klienter påverkas inte nämnvärt av den nya bedömningen. De flesta kommer redan från provinser som tidigare ansågs drabbade av väpnad konflikt och som hänvisats till internflykt, säger Thabo Muso.
I frågan om internflykt har Migrationsverket bara ändrat sig marginellt. För ensamkommande barn, kvinnor och familjer utan ”manligt överhuvud”, kommer möjligheterna att få uppehållstillstånd öka. Men trots att verket bedömer att det inte finns någon fungerande skyddande myndighet i landet, finns internflyktsalternativet kvar för ensamma män och familjer med ”manligt överhuvud”.
– Visst, vi vet ju att det inte råder ett fullt lugn i Kabul, något som vi har sett den senaste tiden genom sprängattentaten. Men enligt vår bedömning råder det ingen väpnad konflikt. Men vi gör individuella prövningar om en person kan få skydd, vilket kan handla om huruvida han eller hon kan få hjälp av sitt kontaktnät med familj, vänner och klan, säger Per Lilja.
Enligt Thabo Muso ligger det politiska skäl bakom varför både Migrationsverket och Migrationsöverdomstolen anser att Kabul fungerar som internflyktsalternativ, även i avsaknad av socialt nätverk.
– Skälet till en sådan bedömning tror jag bottnar i en kontinuerlig ändring av praxis inom många områden av utlänningsrätten.
Man ignorerar UNHCR:s bedömningar och FN-konventioner som tidigare vägde tungt vid bedömningen av rätt till uppehållstillstånd. Numera sväljer Migrationsöverdomstolen det mesta av Migrationsverkets bedömningar, hur mycket dessa än står i strid med tidigare nationell och fortfarande internationella tolkningar av asylrätt, säger Thabo Muso.
Den 25-årige afghanske mannen som väntar på avvisning kan inte se internflykt som ett alternativ.
– Oavsett vilka jag känner i min hemby eller i Kabul, så kan ingen av dem ge mig skydd.