– Vi islänningar har bränt oss. Vi har inget förtroende kvar för bankirer, myndigheter och politiker, säger Jóhannes Th. Skúlason till Arbetaren.
Jóhannes Th. Skúlason bor i Rejkavik och var med och bildade gräsrotsrörelsen In defence under hösten 2008. Organisationen är politiskt oberoende och har drivit kampen mot att folket ska straffas för bankernas agerande.
Lördagens folkomröstning gällde den så kallade Icesave-affären. Icesave var en internetbank som ägdes av den isländska storbanken Landsbanki. När finanskrisen slog till under hösten 2008 gick landets största banker omkull och togs över av den isländska staten. Staten gav de inhemska kunderna en bankgaranti som gjorde att de fick fortsatt tillgång till sina pengar. Men garantin gällde inte alla hundratusentals kunder i utlandet. Storbritannien, Nederländerna och Tyskland ersatte sina sparare, men krävde samtidigt Island på 37 miljarder kronor. Detta var ett villkor för att det krisdrabbade Island skulle få igenom sin ansökan om ett miljardlån från Norden och Internationella valutafonden, IMF.
Jóhannes Th. Skúlason säger att islänningarna är arga för att ”ingen bankhöjdare” har ställts till svars och att det finns en ilska mot de politiker som inte gjorde någonting för att reglera den skenande marknaden. I augusti 2008 hade Islands privata banker lånat ut fem gånger så mycket pengar som landets BNP. Folkets vrede riktas också mot de isländska affärsmän som ledde den våldsamma finansexpansionen under 2000-talet. Dessa affärsmän har fått smeknamnet ”buykings” sedan de börjat göra affärer i Europa. Efter krisen har Reykjavikbörsen tappat över 90 procent av sin omsättning och fastighetspriserna på Island har halverats på tre år.
– Nu hoppas jag på att Nederländerna, Storbritannien och våra isländska förhandlare respekterar det isländska folkets vilja och att de sätter sig ner och gör om avtalet från början, säger Jóhannes Th. Skúlason.
In defence bildades 2008 efter att den brittiska regeringen, med Gordon Brown i spetsen, bestämde sig för att använda en antiterroristlag för att frysa isländska tillgångar i utlandet. När Icesavefrågan blev aktuell bytte organisationen fokus och började kämpa mot avtalet. Deras arbete har fått ett stort stöd och organisationen har samlat människor från alla delar av Island. Det var efter massiva protester där 60000 personer skrev på ett upprop mot Icesave-avtalet som president Ólafur Ragnar Grímsson valde att överlämna frågan till den folkomröstning som avgjordes i lördags.
– Jag är glad att det var en så övervägande majoritet som sa nej till avtalet. Men vi firade det inte som en seger utan känner oss mer lättade, säger Jóhannes Th. Skúlason.
En EU-talesman sa under söndagen att valresultatet i Icesave-frågan och Islands förhandlingar om EU-medlemskap är helt skilda saker. Han menade att folkomröstningen inte ändrar på detta.