Utan den lokala fackklubbens vetskap skrev Handels under ett avtal som bakbinder medlemmarna på Lagenas lager i Jordbro utanför Stockholm.
– Vi fick reda på att avtalet existerade i februari, två månader efter att det hade slutits, alla andra pratar om avtalsrörelsen men för oss är det redan klart, säger lagerarbetaren Patrik Olofsson.
Lagena distribuerar alkoholhaltiga drycker till Systembolag och restauranger runt om i Sverige. Pappret binder de anställda till fredsplikt samt gör att de måste följa de centrala avtal som träffas under avtalsrörelsen. Orsaken till att ett nytt avtal skrevs var att Lagena hade sagt upp både de lokala och centrala avtalen till den sista mars. Detta på grund av att företaget bytte arbetsgivarorganisation från Almega till Svensk Handel. Arbetsgivarna stod då inför risken att de anställda skulle bli avtalslösa. När Handels skrev på det nya avtalet hade man en chans att ta upp de förmåner som de anställda förhandlat fram lokalt. Men i stället skrev man under ett blankt avtal som binder de anställda att följa kollektivavtalet och till fredsplikt.
Nu riskerar de anställda att bli av med sina tidigare förmåner under de lokala förhandlingarna. De anställda hade till exempel bättre ob-tillägg, semesterersättning och skiftersättning än vad det kollek-tiva avtalet föreskrev. På grund av fredsplikten har de inte längre något att sätta emot arbetsgivarna. Nu är fackklubben helt utlämnade till arbetsgivarens goda vilja i förhandlingarna. Patrik Olofsson säger att de anställda på Lagena hade föredragit att bli avtalslösa för att kunna påverka sin situation.
– Vår handlingsfrihet hade varit mycket större då, vi hade inte reglerats av fredsplikten och vi hade haft möjlighet att förhandla om våra lokala avtal. Nu har de bakbundit oss, säger Patrik Olofsson.
John Haataja, avtalssekreterare på Handels, säger att om man jämför Lagenafallet med andra liknande fall så är det inte unikt.
– De lokala klubbarna har aldrig något att sätta emot sina arbetsgivare, förhandlingarna sker ju alltid under fredsplikt, säger John Haataja.
Han berättar att den enda gång man väger in, inrangerar, de lokala avtalen är om arbetsgivarna vill det.
Patrik Olofsson tror att arbetsgivarna och Handels gjort upp avtalet för att undvika det scenario som utspelade sig utanför Lagena
i somras. I mitten av juni förra året bröt en vild strejk ut. Ett 70-tal anställda protesterade utanför lagret i Jordbro. Den vilda strejken var en protest mot att strax under 70 anställda i två omgångar varslats med hänvisning till arbetsbrist, samtidigt som arbetsgivaren ersatte dem med bemannings-anställda. Klockan 05.30 en måndagsmorgon blockerades Lagenas utfart med bilar. Lastbilarna som skulle köra ut varor stod fullastade, men kom ingen vart. Ett 50-tal anställda blockerade infarten och hindrade inhyrd personal från bemanningsföretag att komma in. Tumult uppstod när personer från ett av bemanningsföretagen försökte springa in genom de strejkandes mur.
Efter strejken stämde Lagena 77 lagerarbetare i Arbetsdomstolen för att ha brutit mot fredsplik-ten. Lagena krävde 3000 kronor per person i skadestånd. Stämningsansökan drogs tillbaka i oktober månad efter att arbets-givarna startat en dialog med de fackliga representanterna.
– Handels ställde sig aldrig på vår sida under konflikten, de tog avstånd, ett mycket större avstånd än vad vi hade förväntat oss, säger Jessica Moya, sekreterare i Handelsklubben på Lagena.
Jessica Moya tycker att förbundet begick ett stort misstag när de förhandlade fram ett avtal bakom ryggen på de anställda. Hon säger att medlemmarna på Lagena är mycket missnöjda.
– Det är odemokratiskt att förhandla över våra huvuden. De har ju verkligen skitit i det blå skåpet. Men nu måste vi se framåt och hitta en ny lösning, säger Jessica Moya.
