Det brittiska utrikesministeriet har nu förklarat att man är tvungen att använda sig av information om terrormisstänkta från andra länders underrättelsetjänster: ”Vissa delar vår standard och våra lagar, andra gör det inte. Men vi kan inte unna oss lyxen att bara samarbeta med dem som gör det”, sade man i en rapport, skriver nyhetsbyrån Reuters. Uttalandet kommer några veckor efter att regeringen förlorade ett rättsfall om offentliggörandet av dokument från USA kring tortyr av Binyam Mohamed.
Mohamed återkom i februari till Storbritannien efter sju år i förvar av USA och dess allierade. De sista fyra åren spenderade Binyam Mohamed på USA:s fångläger i Guantánamo Bay. Men han hävdar att han innan dess utsattes för tortyr i Pakistan, Marocko och Afghanistan. Under den här tiden ska den brittiska underrättelsetjänsten ha matat hans förhörsledare med frågor, i full vetskap om att Binyam Mohamed utsattes för tortyr.
Binyam Mohamed föddes i Etiopien men kom till Storbritannien som asylsökande 1994. 2001 konverterade han till islam. Han hävdar att det var av nyfikenhet för ett land som var under religiöst styre som han reste till Afghanistan samma år. Eftersom han var asylsökande i Storbritannien kunde Mohamed inte skaffa ett etiopiskt pass. I stället förfalskade han ett brittiskt pass. Detta skulle bli hans fall.
Efter den 11 september 2001 förstod han att USA snart skulle invadera landet och att det bästa för honom vore att ta sig hem till Storbritannien. Han flydde undan de amerikanska styrkorna och lyckades i början av 2002 korsa gränsen till Pakistan. Men när han skulle resa till London från Karachi blev hans falska pass avslöjat och han greps av pakistanska myndigheter. Här börjar Binyam Mohameds sju år långa mardrömsresa.
Han hölls först i Pakistan, där han torterades. En brittisk agent som kallade sig ”John” besökte honom i fängelset, strax därefter upphörde tortyren. Men så förflyttades Binyam Mohamed från Pakistan till Marocko. Där fortsatte och intensifierades tortyren. Samtidigt fick han en ny sorts förhörsfrågor.
– De började ta med brittiska dokument till förhören – inte ett, utan flera stycken, tjocka pärmar med foton. Det var uppenbart att britterna gav dem frågor att ställa, berättar han i en intervju med The Daily Mail.
Binyam Mohamed hävdar att hans situation förvärrades när de som torterade honom började ställa frågor för MI5:s räkning.
– Mitt värsta ögonblick kom i Marocko, när jag insåg att de som torterade mig fick frågor och underrättelsematerial från brittisk underrättelsetjänst, sade han i ett uttalande efter att han kommit hem till Storbritannien.
USA anklagade Binyam Mohamed för att ha deltagit som soldat på talibanernas sida och för att ha planerat terrordåd i västvärlden. Detta erkände han under sin fångenskap i Pakistan, men senare har Mohamed hävdat att erkännandet skedde under tortyr. USA lade ned alla anklagelser mot honom i oktober förra året.
Storbritanniens utrikesminister David Miliband har hamnat i skandalens centrum, sedan han satt igång och förlorat en juridisk strid för att en sammanställning av informationen i 42 hemligstämplade CIA-dokument också i fortsättningen skulle förbli hemliga. Dokumenten bevisade att MI5 visste att Binyam Mohamed utsattes för tortyr. David Miliband menar att offentliggörandet av dokumenten riskerar att skada Storbritanniens långvariga princip om informationsutbyte med USA.
Dokumenten visar att trots att MI5 inte visste var Mohamed befann sig fortsatte man ändå att tillhandahålla hans förhörare med frågor och faktaunderlag. Någonting som Binyam Mohamed alltså hävdat hela tiden.
De utvecklade kontakterna mellan MI5 och Binyam Mohameds torterare pekar på att underrättelsetjänsten har ljugit inför underhusets Underrättelse- och Säkerhetskommitté, när man hävdat att man inte haft någon vetskap om att Mohamed utsattes för tortyr.
– Jag önskar jag kunde säga att allt detta är över, men det är det inte. Fortfarande är 241 muslimer fängslade på Guantánamo. Många har blivit friade från sina anklagelser till och med av USA:s militär, men kan ändå inte resa någonstans på grund av att de riskerar förföljelse, sade Binyam Mohamed i ett uttalande i februari.