I december 2005 arbetade Aiyan som städerska för Sundbybergs kommun. Hon hade bråttom från ett äldreboende till ett annat. Det var halt ute och hon råkade trampa fel, rakt på en isfläck. Aiyan föll handlöst baklänges och slog bakhuvudet och nacken i asfalten. Smärtan var knivskarp, men hon var för stressad och allt för fokuserad på att göra ett bra arbete för att stanna upp.
En förbipasserande kvinna hjälpte henne på fötter igen. Kvinnan ville ringa efter ambulans men Aiyan vägrade, hon var ju tvungen att hinna till nästa städområde i tid.
Hon arbetade vidare. Men smärtan blev bara värre och värre. När Aiyan vaknade nästa morgon kunde hon inte röra huvudet. Den skarpa smärtan i nacken strålade ut i höger arm, ner i höger ben och upp i skallen. Med hjälp av en vän tog hon sig till vårdcentralen. Efter en röntgenundersökning kunde det konstateras att nackkotorna hade skadats. Det var ett diskbråck. Eftersom olyckan skett i tjänsten sade läkaren att det var en klar arbetsskada och han skrev ett utförligt intyg som skickades till Försäkringskassan.
Men Försäkringskassan gick emot läkarens intyg och Aiyan fick avslag. I stället erbjöd myndigheten henne sjukersättning på heltid. Aiyan överklagade inte utan nöjde sig med den summa hon fick, vilket var ett mycket lägre belopp än vad hon hade fått om hennes diskbråck klassats som arbetsskada.
Nu, fem år efter olyckan, är Aiyan invalidiserad. På grund av nackskadan kan hon varken handla, städa eller laga mat. Grannar, vänner och hennes två tonårssöner får hjälpa henne med allt.
– Förut var jag stark, jag var en ensamstående mamma som försörjde mina barn genom att arbeta hårt. Jag vill gärna arbeta, men jag kan inte städa och kommunen säger att det inte finns några lätta jobb till mig, säger hon.
Vid årsskiftet trädde de nya strängare sjukreglerna i kraft och Aiyan blev utförsäkrad. På grund av sin skada anses hon inte stå till arbetsmarknadens förfogande och hon har därför blivit nollklassad. Hennes ansökan om försörjningsstöd avfärdades. Socialkontoret menade att hennes diskbråk var en skada. Aiyan uppmanades att överklaga hos Försäkringskassan och återkomma om hon fick avslag på nytt.
Sedan januari har Aiyan inte haft någon inkomst alls. Det enda tillskott som familjen har är den äldste sonens CSN-bidrag på 1500 kronor i månaden. För att kunna köpa mat och betala hyran har Aiyan lånat pengar av vänner. Hittills har hon en skuld på 20 000 kronor. Hon säger att hon inte vet vad hon ska göra, hon är desperat.
Men om Aiyan hade varit man finns det en stor chans att hon hade fått igenom sin skada som arbetsskada och fått behålla ersättningen från Försäkringskassan. När Försäkringskassan gick igenom sin statistik 2008 kom myndigheten fram till att det är betydligt svårare för en kvinna än för en man att få en skada erkänd som arbetsskada. Det gick inte att förklara skillnaderna med ålder, vilka bevisregler som följts, var personen är född, vilket län det personen bodde i eller vilken diagnos den hade. Hur myndigheten än vände och vred på siffrorna blev resultatet detsamma: kvinnor får avslag i större utsträckning.
– Den enda skillnad jag sett är att det är vanligare att få ersättning om man arbetar i mansdominerade yrken såsom inom industrin och det är svårare om man arbetar i kvinnodominerade yrken som till exempel vården, säger Monica Svanholm, ansvarig för arbetsskador på Försäkringskassans huvudkontor.
2005 och 2006 var det bara 14,7 procent av kvinnorna som fick sin skada klassad som arbetsskada, att jämföras med 31,7 procent av männen. Detta innebär att kvinnor oftare mister chansen att få rätt ersättning, så kallad livränta. Betydelsen av att få sin skada klassad som arbetsreleterad har ökat nu när kraven för att få sjuk-ersättning har skärpts. Personer som är sjukskrivna på grund av arbetsskada, och fått den godkänd av Försäkringskassan, behöver nämligen inte oroa sig för att bli av med sin ersättning. Lagen säger att den så kallade bortre gränsen för förlängd sjukpenning inte gäller vid godkänd arbetsskada. Den större andelen män som fått sin skada klassad som arbetsskada slipper alltså att bli utförsäkrade.
På regeringskansliet har man ingen förklaring till varför kvinnor diskrimineras i arbetsskadeförsäkringen.
– Försäkringskassan har tidigare försökt att undersöka anledningen till skillnaderna i beviljandet av livränta mellan kvinnor och män men vi vet fortfarande inte med säkerhet vad det beror på, säger socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson, M.
Ministern anser dock att frågan är av ”yttersta vikt” och meddelar att Försäkringskassan ska fortsätta utreda orsakerna.
– Det är angeläget att undersöka om det är handläggningen, regelverket eller andra faktorer såsom kunskapsnivån om skador som är vanligare hos kvinnor som spelar en roll i detta. Försäkringskassan kommer att granska detta de kommande månaderna för att försöka belysa orsakerna, säger Cristina Husmark Pehrsson.
Hemma hos Aiyan i Stockholmsförorten Tensta ligger det vita virkade dukar över soffans armstöd. Vardagsrummet är mörkt men
hemtrevligt. Aiyan sitter i en fåtölj och pratar med sin nära vän Hafsa. Ingen av kvinnorna kan förstå
varför Försäkringskassan systematiskt diskriminerar kvinnor.
– Det är ju oftast kvinnorna som tar hand om barnen om de blir ensamstående, säger Aiyan. Då borde väl det sociala skyddsnätet vara utformat så att det fångar upp dem också?
Fotnot:
Aiyan har, på grund av sin utsatta situation, valt att inte figurera med sitt ansikte eller efternamn.
