Hörselskadades Riksförbund, HRF, har undersökt hur medlemmarna i Unionen, Hotell- och restaurangfacket, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Svenska Journalistförbundet upplever ljudmiljön på jobbet. När resultatet sattes samman stack både Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund ut från mängden. Hela 79 procent av medlemmarna i Lärarförbundet störs av röster och andra aktivitetsljud och detsamma gäller 60 procent av medlemmarna i Lärarnas riksförbund.
På en förskola i Hammarby sjöstad i Stockholm arbetar 55-åriga Karin Norlin. Hon har arbetat inom förskolan i över 35 år och säger att ljudnivåerna har stigit markant under den tid hon jobbat inom yrket.
– Det blev stor skillnad efter krisen på 1990-talet. Genom besparingar blev barngrupperna mycket större samtidigt som de drog ned på personalen, säger Karin Norlin.
Hon berättar att efter dessa strukturella förändringar har ljudvolymen varit konstant hög på landets förskolor. Karin Norlin tycker själv att hon är tålig mot buller, men har märkt att hon blir mer irriterad när ljudmiljön är för dålig.
När HRF undersökte skillnaden mellan hur kvinnor och män upplevde dålig ljudmiljö fann de att kvinnor påverkas värst. De såg en tendens till att kvinnor värderar bra ljudmiljö högre än män, samtidigt som kvinnor ser dålig ljudmiljö som ett större problem. I undersökningen var det fler kvinnor än män som påverkades negativt av störande ljud.
Förbundet skriver att dålig kommunikation påverkar relationerna på arbetsplatsen på ett negativt sätt och att forskning har visat att kvinnor är känsligare för stress som har att göra med störningar i relationer till andra.
På Arbetsmiljöverket ställer man sig dock frågande till HRF:s resultat.
– Vi har ingen statistik på att kvinnor skulle må sämre än män, säger Håkan Rosengren.
I början av februari i år gjorde Arbetsmiljöverket en stor satsning och inspekterade 600 arbetsplatser. Håkan Rosengren och andra arbetsmiljöinspektörer besökte manligt dominerade arbetsplatser inom bygg och anläggning, gatu- och parkförvaltningar, transportindustri, stenindustri, kyrkogårdsförvaltningar och fastighetsbolag.
Urvalet av arbetsplatser kan bidra till att man inte ser problemen för kvinnor. Detta menar HRF och skriver att alla insatser mot buller främst har skett på industrier och mansdominerade arbetsplatser.
– Vi har inget könsperspektiv utan väljer arbetsplatser utifrån den statistik vi har om branscher som anmäler flest bullerrelaterade arbetsskador, svarar Håkan Rosengren.
Han säger att fler män drabbas av hörselskador till följd av sitt jobb och att det är viktigt att hålla isär störande ljud och skadligt ljud.
– På kvinnodominerande arbetsplatser som till exempel förskolan förekommer störande ljud som är stressande men oftast inte skadligt, säger Håkan Rosengren.
Men HRF riktar i sin rapport stark kritik mot att fokus nästan alltid ligger på risken för omedelbara hörselskador. De menar att detta leder till att miljontals människor arbetar i ljudmiljöer som inte överskrider bullerföreskrifternas decibelgränser, men som ändå påverkar de anställda negativt och medför hälsorisker. HRF skriver att dessa arbetsplatser odlar arbetsskador som orsakas av stress, högt blodtryck, hörfel, huvudvärk och andra hälsoproblem.
På förskolan i Hammarby sjöstad vet ingen i personalen om de någonsin haft besök av Arbetsmiljöverket och några ljudmätningar förekommer inte.