Regeringen lämnade nyligen en proposition till riksdagen med förslag om att kommunala bostadsbolag ska få i uppdrag att gå med vinst. Dessutom vill de borgerliga partierna upphäva allmännyttans normerande roll för hyressättning.
Margareta Friman-Scharin, ordförande i Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet, NHB, menar att om kommunala bostadsbolag i framtiden ska ha marknadsmässig avkastning så innebär det att Sverige går mot marknadsanpassade hyror.
– Konsekvensen blir att hyresnivåerna stiger i områden med bostadsbrist, säger hon.
I Sverige har det funnits tydliga regler kring hyressättning. Ett tak begränsar hur höga hyreshöjningar en hyresvärd får driva igenom. Kommunala bostadsbolag får inte ta ut högre hyror än vad som krävs för att gå runt och därutöver ha en liten avkastning. De privata värdarna måste rätta sig efter de ungefärliga hyresnivåer allmännyttan lägger sig på. Allt det här försvinner när de kommunala bostadsbolagen måste gå med vinst.
Margareta Friman-Scharin tycker att de här åtgärderna smygs in i lagstiftningen utan att någon talar öppet om det.
– Inget parti vill säga att de är för marknadshyror, men på det här viset kommer man upp i marknadsmässiga nivåer ändå.
En sådan utveckling, menar hon, resulterar i än mer segregerade städer där de med pengar kan bosätta sig i centrum, medan de som har det sämre ställt tvingas ut i förorterna.
Dag och Lisbeth Gustad bor sedan tre år i en trea på Södermalm i Stockholm. Dag har varit pensionär i några år och Lisbeth ska strax bli det. Nu oroar de sig för sin framtida boendesituation.
– Jag har inte tänkt så mycket på de här sakerna förr, men nu när jag ska gå i pension slog det mig att vi inte kommer att ha råd att bo kvar, säger Lisbeth Gustad.
Redan nu har de en stadigt ökande hyra. Om hyrorna skulle sättas av marknaden skulle deras boendekostnader skjuta i höjden ännu mer.
– Vi skulle behöva få bostadsbidrag för att kunna bo kvar här, säger Dag Gustad.
Paret söker en mindre och billigare lägenhet, men det är svårt att hitta en sådan i Stockholm. Bostadsmarknaden anpassas allt mer efter människor som kan köpa bostadsrätter, vilket är en omöjlighet för makarna Gustad.
– Bankerna vill ju inte låna ut pengar till pensionärer, konstaterar Lisbeth Gustad.
Men det allra värsta tycker de är att de inte kan planera sitt liv som pensionärer.
– Rätt vad det är så kommer det att komma en stor hyreshöjning utan att man kan göra någonting åt det. Det är väldigt konstigt alltihop. Vi är helt vanliga människor som har jobbat hela våra liv och ändå kan vi inte bo kvar i vårt hem, säger Lisbeth Gustad.
De båda vill se stora förändringar i bostadspolitiken.
– Vad jag har sett finns det ingenting om det här i partiernas valplattformar. Jag hoppas folk kommer att vilja kämpa emot marknadshyrorna och göra politikerna uppmärksamma på frågan, säger Lisbeth Gustad.
Dag Gustad förstår inte varför hyresnivåerna tillåts stiga hela tiden.
– Det är ju inte konstigt med en rimlig hyreshöjning, men då ska det åtminstone följa något slags kostnadsindex, säger han.
Enligt Margareta Friman-Scharin på NHB är det här inte bara är en storstadsfråga utan något som drabbar hyresgäster över hela landet.
– Mer än varannan kommun har bostadsbrist. Det är en myt att marknadshyror berör bara några få, säger hon
Margareta Friman-Scharin ser det som nödvändigt att arbeta för en bostadspolitik som skyddar hyresgästerna. En förutsättning för det, menar hon, är att hyrestaket finns kvar. Ett annat problem hon tar upp är att det byggs för få bostäder i tillväxtområdena. Den borgerliga politiken har inte stimulerat bostadsbyggande, trots att det nu är möjligt att ta ut 50–70 procent högre hyra för nyproducerade bostäder.
– Istället för att flytta miljardbelopp från hyresgäster till fastighetsägare borde man se till att det byggs fler hyresrätter, säger hon.
