2008 införde regeringen en så kallad arbetslöshetsavgift i a-kassan. Detta innebär att ju högre risk det är för arbetslöshet bland a-kassans medlemmar desto högre blir medlemsavgiften. I dag betalar till exempel en hotellstäderska 430 kronor i månaden medan en läkare enbart betalar 90 kronor. Syftet med de olika avgifterna är enligt regeringen att påverka lönebildningen, vilket kan leda till lägre löneökningar i branscher med hög arbetslöshet.
Reformen fick 500 000 personer att lämna a-kassan. Nu oroar sig Alliansen för att nära 1,5 miljon människor står utanför a-kassan – något som exempelvis kan ge kraftigt ökade kostnader för ekonomiskt bistånd vid hög arbetslöshet – och går därför till val på att göra den obligatorisk.
Fackföreningsrörelsen riktar dock skarp kritik mot förslaget och menar att systemet kommer att leda till att många tvingas betala för en försäkring som de inte har rätt att ta del av.
– Det finns massor av människor som har korta anställningsperioder, arbetar deltid på 40 procent eller har ett företag vid sidan om arbetet och de kommer att tvingas betala trots att de inte har rätt till a-kassa om de blir arbetslösa, säger TCO:s ordförande Sture Nordh.
I Alliansens förslag om obligatorisk a-kassa kommer de ojämlika avgifterna i olika a-kassor att bestå. TCO anser att detta system leder till godtycklighet och rättslöshet.
– Du kan som anställd i en verksamhet välja mellan en mängd olika a-kassor. En socialsekreterare kan till exempel vara medlem i Saco och arbeta bredvid en annan socialsekreterare som är med i SSR, och deras avgift skiljer sig markant, säger Sture Nordh.
Han menar att avgiften inte har något att göra med den egentliga risken utan straffar bara den som råkar välja en a-kassa med hög arbetslöshet.
– Och den där idén om att det ska påverka lönerna. Varför ska till exempel en skådespelare som är med i teaterförbundet betala ett jättehögt belopp på grund av en dålig arbetsmarknad? Det är orättvist och det är feltänkt. Om det är några som ska ha rimliga avgifter är det väl de som har hög risk för att bli arbetslösa och inte de som har låg, säger Sture Nordh.
TCO anser att a-kassan ska var kvar i sin nuvarande fackliga regi men med en jämlik och låg avgift.
Utbildningsminister Jan Björklund (FP) har sagt att alliansens ursprungsidé med de ojämna a-kasseavgifterna är att de ska påverka fack och arbetsköpare när dessa förhandlar om löner. Han uppger att motivet är att inte driva upp lönen i en bransch så mycket att branschen inte tål det. A-kasseavgiften blir alltså ett verktyg för att pressa ner lönerna i yrken med hög risk för arbetslöshet. Men ambitionen att styra förhandlingarna har retat upp flera fackförbund. LO menar att de aldrig kommer att tillåta att de lägst avlönade får betala priset för arbetslösheten och anser att systemet med de olika avgifterna måste skrotas. Fackförbundet Byggnads gick efter ett kongressbeslut ut i stark kritik mot det nya förslaget och lovar att driva frågan om en rättvis a-kassa i valrörelsen.
FAKTA A-kasseförslag
• Alliansregeringen har tidigare, under 2008, föreslagit att a-kassan ska göras obligatorisk men lade då ner idén efter protester från fack och opposition.
• Fackligt anknutna a-kassor har traditionellt ansetts gynna en hög organisationsgrad, och förslaget om en förstatligad a-kassa har därför betraktats som ett sätt att försöka försvaga de fackliga organisationerna.
• Miljöpartiet har tidigare varit positivt till en obligatorisk a-kassa, men har nu anpassat sig till sina koalitionspartners inom de rödgröna som är kritiska till förslaget.