Den 6 maj i år satte besättningen på den ryska jagaren Marsalk Shaposhnikov ut tio tillfångatagna pirater i en uppblåsbar båt 40 mil från kusten. Allt tyder på att de gick under till havs. Skandalen briserade efter att en anställd på ryska försvarsdepartementet läckt till nyhetsbyrån RIA Novosti.
I samma veva uttryckte Rysslands president Dimitrij Medvedev sin frustration över att internationell rätt är så pass dåligt utformad för att dra kaparna inför domstol.
– Vi kommer att behöva agera som våra förfäder gjorde, sade han enligt RIA Novosti.
Faktum är att trots en allt större närvaro av utländska krigsfartyg, däribland tre svenska, blir attackerna runt Somalia bara fler. Det leder i sin tur till allt mer drastiska motmedel. Många fartyg skyddar sig med hjälp av privata säkerhetsbolag. Den 23 mars sköt för första gången säkerhetsvakter ihjäl en pirat under en attack mot fartyget MV Almezaan från Förenade Arabemiraten. Hittills förefaller de tungt beväpnade piraterna endast vid ett tillfälle dödat en gisslan. Nu befaras risken för mer blodsutgjutelse öka.
Förutom att skicka örlogsfartyg har omvärlden stått tämligen handfallen inför sjöröveriets återkomst. Men nu görs försök att reglera piratbekämpningen.
– Man trodde att pirater var något som tillhörde historien. I internationell rätt finns en del lagar, men de tillämpas inte särskilt bra, säger Birgen Keles, turkisk socialistisk representant i Europarådets parlamentariska församling, som har utrett frågan.
De pirater som grips vet man inte riktigt vad man ska göra med. Ofta släpps de helt enkelt iland, eller sätts i småbåtar nära kusten. Enligt en rapport av den brittiska tankesmedjan Chatham House undgår omkring hälften av dem rättvisan.
– Staterna har ofta ingen särskilt avancerad lagstiftning för att ta hand om pirater, och dessutom är de ovilliga att ta itu med problemet. Man vill inte ta med sig problemen hem, säger Birgen Keles.
Många länder saknar ”pirateri” eller liknande i lagboken, och har formella hinder för att åtala för något annat brott. Ibland har mer än en stat jurisdiktion, och då försöker de gärna skjuta över ansvaret på andra. En annan möjlighet är att lämna över piraterna till deras hemland.
Men det är knappast möjligt i Somalia, som sedan 1991 befinner sig i ett tillstånd av politiskt kaos. President Sharif Sheikh Ahmed, uppbackad av trupper från Afrikanska unionen, kontrollerar bara en mindre del av huvudstaden Mogadishu. Förorterna och större delen av de södra och centrala delarna av landet behärskas av de islamistiska väpnade grupper al-Shabaab och Hizb al-Islam. I striderna används bland annat flitigt det svensktillverkade granatgeväret Carl Gustaf.
I laglöshetens spår kan piraterna agera tämligen ostört. Det har förekommit uppgifter om att kaparna skulle stå i islamisternas tjänst, men FN:s övervakningsgrupp för Somalia menar att det snarare handlar om oberoende organisationer.
Eftersom utlämning till Somalia inte är ett reellt alternativ har man istället börjat lämna över piraterna till andra länder i närområdet. När till exempel den svenska korvetten HMS Malmö i maj förra året lyckades uppbringa en båt som försökt kapa ett grekiskt fartyg, meddelade Försvarsmakten att besättningen skulle föras till Kenya. Men Birgen Keles tycker inte att det är en fullgod lösning.
– Kenyas rättsystem är inte särskilt bra, och så finns det frågetecken om respekten för fångarnas mänskliga rättigheter i det landet. Jag tycker inte att det här är en bra idé, säger han.
Internationella konventioner förbjuder stater att utlämna brottslingar till länder där de riskerar omänsklig behandling. Därför har EU skrivit ett avtal med Kenya som ska garantera de misstänktas mänskliga rättigheter och möjlighet att få besök av humanitära organisationer.
Ytterligare en möjlig lösning skulle vara att bilda en internationell piratdomstol, något bland andra Ryssland förespråkat. Fast det skulle bli en dyr affär.
Den 28 april antog Europarådets parlamentariska församling en resolution författad av Birgen Kelefl som uppmanar de 47 medlemsstaterna att anpassa sina lagstiftningar och samtidigt garantera de gripnas mänskliga rättigheter. Ryssland är medlem, men budskapet nådde tydligen inte Kreml i tid.
FAKTA Piratattacker
• Piratincidenter världen över fortsätter öka. Enligt Piracy Reporting Centre steg antalet från 293 incidenter år 2008 till 406 år 2009. Av de incidenter som registrerades år 2009 tros 217 ha utförts av somalier. Av dem var 47 fullbordade kapningar.
• År 2009 beräknas somaliska pirater totalt dragit in motsvarade 800 miljoner kronor i lösensummor, enligt Europarådets parlamentariska församling. I genomsnitt drev de in 16 miljoner kronor per fartyg.
• Svensk militär deltar i EU-operationen Atalanta. Bland annat leds örlogsfartygen leds från fartyget HMS Karlskrona. Uppgiften är i första hand att skydda FN:s livsmedelsprogram WFP:s hjälpsändningar till Somalia, varav 90 procent kommer in sjövägen. Över tre miljoner av Somalias invånare får hjälp av WFP. Sverige leder insatsen till och med augusti i år. Hittills har över 250 personer gripits under operationen.
• Totalt ett dussintal misstänkta pirater har dödats de senaste åren under militära insatser. Då är Rysslands senaste tilltag ej inräknat.
Piraterna opererar nu även omkring Kenya, Tanzania och Seychellerna. I slutet av april i år bordades ett turkiskt skepp hela 270 mil öster om Somalia, det vill säga närmare Indien än Afrika.