I en rapport från 2006 kom Socialstyrelsen fram till att varje våldtäkt kostar samhället i snitt 40 000 kronor, då endast beräknat till de direkta kostnaderna för den offentliga sektorn och diverse frivilligorganisationer.
I nationalekonomen Stefan de Vylders nya granskning påpekas att det naturligtvis är svårt att exakt mäta de skador en våldtäkt kostar i monetära termer, men att samhället ändå skulle spara stora summor varje år på att satsa mer resurser på att förebygga våldtäkter.
Enligt Stefan de Vylder utgör det minst kostsamma typfallet av våldtäkt en samhällsekonomisk kostnad som överstiger en miljon kronor.
– Efter mord är sexualbrott de dyraste brotten för samhället. Jag kan förstå att det är stötande för en del att mäta det i pengar men jag tror att det är ett bra sätt för att få upp ögonen på politiker, säger han till Arbetaren Zenit.
Det finns flera sätt att räkna på vad brott kostar samhället. Enligt Stefan de Vylder räknar man som nationalekonom både de direkta kostnaderna, för bland annat offentlig sektor, men även de indirekta kostnaderna, som till exempel förlorad arbetsförtjänst.
– Våldtäkter innebär ju ofta psykiska besvär som påföljd och det gör att den våldtagna orkar jobba betydligt mindre. Så visst finns det metoder att mäta mänskligt lidande ekonomiskt, säger han.
Även i de fall där förövaren döms till fängelse blir kostnaderna omfattande.
– Ett år i fängelse brukar kosta en miljon kronor för samhället, så det är klart det borde satsas mer på förebyggande arbete, säger Stefan de Vylder.
Åsa Bergenheim är professor i idéhistoria vid Umeå universitet. Hennes huvudsakliga forskningsområde är kön, sexualitet och makt, och hon är den som skrivit antologins kapitel om hur synen på våldtäkt förändrats i Sverige från år 1950 och fram till idag.
– Det finns bara ett sätt att förebygga våldtäkter, och det är att arbeta med unga män och bilden av manlighet. Jag kan visserligen förstå att man ger kvinnor råd om att inte gå ensamma hem när det är mörkt, men det är ju att begränsa kvinnors rörlighet och det är ingenting som hjälper på lång sikt, säger hon.
Ann-Marie Tung Hermelin, enhetschef på NCK, tycker också att samhället måste bli betydligt bättre på det förebyggande arbetet mot våldtäkt. Störst fokus menar hon bör ligga på att förändra de attityder i samhället som är starkt kopplade till kvinnors underordning och mäns överordning.
– Det handlar om mänskliga relationer, och där måste man jobba mer. Det finns så många myter om mäns och kvinnors sexualitet. Även om det är jättebra att jobba förebyggande med barn och ungdomar så måste man komma ihåg att de lever i samma värld som vuxna, säger hon.
FAKTA Våldtäkter i Sverige
• Antalet polisanmälda våldtäkter i Sverige har ökat kraftigt de senaste 60 åren.
• I Europa är Sverige det land där flest våldtäkter, räknat på befolkningsmängd, polisanmäls.
• Mellan 1950 och 2008 anmäldes 64 508 våldtäkter i landet, men mörkertalet är fortfarande stort.
• År 2005 låg antalet polisanmälda våldtäkter på 42 per 100 000 invånare. Antalet anmälda våldtäkter utomhus har sedan 1975 ökat med nästan 300 procent. Under samma period ökade de anmälda våldtäkterna som sker inomhus med 650 procent.
Källa: Brottsförebyggande rådet
