Vellinge, Ekerö, Nacka, Ystad, Jönköping. Det är några av landets kommuner som betalar skolgången för barn som uppehåller sig på semestrar som sträcker sig över flera månader eller ett läsår. Det trots att det strider mot lagen. Nu har SKL tagit tag i frågan och börjat informera kommunerna om rättsläget.
– Det finns inte stöd för det här i lagen, i synnerhet inte när det gäller den obligatoriska skolan. I kommunallagen står uttryckligen att man inte får lämna stöd till enskild. Det är utifrån det vi ifrågasätter det här, säger Laina Kämpe, utredare på SKL.
Skolorna det rör sig om har inte statligt stöd och får därmed inte sätta betyg. Det innebär att eleverna inte kan tillgodoräkna sig utbildningen inom ramen för skolplikten. SKL menar att det i dag finns risk att barnens rättssäkerhet äventyras.
– Det är det vi ser som ett bekymmer. I de här skolorna finns ingen tillsyn. Vi vill gärna att barnen ska få det de har rätt att få, säger Laina Kämpe.
Skolplikten inom den obligatoriska skolan gäller bara inom landets gränser. Dock finns det statsunderstödda utlandsskolor där till exempel barn till ambassadörer går.
– Men det är en annan sak. De här så kallade semesterskolorna är något nytt som verkar komma mer och mer, säger Laina Kämpe.
Vellinge kommun bekräftar att man betalat elevers skolgång på flera semesterorter utomlands, bland annat på en skola på paradisön Koh Lanta i Thailand.
– Det har hänt i några enstaka fall. Men nu har vi fått reda på att det inte är tillåtet och då får vi ju rätta oss efter det. Men de som redan har blivit beviljade skolpeng inför nästa läsår kan vi inte dra in. Det skulle ju drabba familjernas planering, säger Carina Larsson, M, politiskt ansvarig för skola och barnomsorg i Vellinge.
Men vad beror det på att ni agerat i strid med lagen, är dagens riktlinjer otydliga?
– Nja, jag vet inte om det berott på det. Men vi har ju haft en positiv inställning till att man ska kunna ta med sig skolpengen utomlands en eller ett par terminer. Det är en policy vi haft i många år.
Varken SKL eller Skolverket har någon exakt överblick över hur många kommuner som tillämpar en liknande policy. Inte heller vet man hur många privata skolföretag utomlands som finansieras med kommunala skattemedel.
– Vi har ingen klar bild över hur många semesterskolor det rör sig om eller hur många kommuner som beviljar det. Men vi vet att det förekommer i vissa kommuner på Västkusten och i Stockholmsområdet, säger Per-Olov Ottosson, undervisningsråd vid Skolverket.
Kan man dra slutsatsen att semesterskolorna är ett fenomen som mest är aktuellt i landets rikare kommuner och utnyttjas av de mer välbärgade invånarna?
– Om det är en specifik socioekonomisk grupp som utnyttjar det här vet jag inte. Men det är klart att man måste befinna sig i ett visst kostnadsläge för att kunna vara på semester en längre tid.
Men det primära för Skolverket i den här frågan är inte hur kommunala skattepengar öronmärkta för skolan används, utan att alla skolor ska ha ordentlig tillsyn så att elevernas rättigheter till kunskap och trygghet tillgodoses.
– Det finns utredningar på en ganska omfattande frånvaro i svensk skola, dels på grund av det som kallas skolk men också bland de barn som befinner sig borta på ledighet. Men vi har ingen statistik eller kunskapsutredningar på hur barnen klarar sig när de kommer tillbaka, säger Per-Olov Ottosson.
Han är av uppfattningen att dagens regler måste ses över. I nuläget kan Skolverket inte agera när elever inte uppfyller skolplikten. Är en elev borta från skolan mer än sex månader i sträck övergår ansvaret för att den fullföljs helt på föräldrarna.
– Vi har försökt uppmärksamma regeringen på att förhållandena har ändrat sig ganska markant sedan förordningen som styr vårt arbete togs fram 1994. Att regelverket ses över tror jag att alla intressenter har att vinna på.
Även Laina Kämpe på SKL menar att det är önskvärt att politikerna tar ansvar och fattar beslut i frågan.
– Vi utreder det här för att föra upp det till politisk nivå. Det är möjligt att de vill öppna upp för alternativ som de så kallade semesterskolor, men då måste man ändra nuvarande lagstiftning, säger hon.
