På fotot står en fullt identifierbar afghansk yngling i profil. Han bär vita kläder och blickar ner på ett papper som han håller i bägge händerna. Han ser ut att vara 15 eller 16 år gammal. Fotot är nyligen publicerat på Försvarsmaktens hemsida och ingår i ett reportage om hur svenska Afghanistanstyrkan tillsammans med polis säkrar ett namngivet ökänt motståndsfäste.
Svenskarna ber byborna om hjälp. ”Det taktiska psyopsteamet delar ut information om bland annat ett telefonnummer dit byborna anonymt kan rapportera kriminell verksamhet, minor och liknande”, lyder bildtexten invid fotot på pojken.
På andra sidan jorden, i Stockholm, arbetar chefen för Försvarshögskolans centrum för internationell rätt, Jann Kleffner. Han varnar för att pojken löper risk att bli ett mål för de väpnade grupperna i området.
– Att publicera fotot på webben ökar självklart risknivån för pojken, säger Jann Kleffner.
Motståndsgrupperna attackerar systematiskt folk som de anklagar för att vara kollaboratörer. Enligt FN har de av allt att döma mördat barn som bara har hälsat offentligt på internationella trupper.
Förra veckan avslöjade Svt:s Rapport uppgifter om att svenskarna, som tidigare fått öppna eld endast i självförsvar, nu även får anfalla inom ramen för krigets lagar. En väpnad konflikt medför ökade våldsmöjligheter mot fientliga kombattanter, men innebär också en skyldighet att respektera civilbefolkningens neutralitet. Dessutom får parterna aldrig tillåta att barn tar del i stridigheterna, inte ens frivilligt.
Men att lägga ut fotot på pojken med tillhörande bildtext på nätet är inget brott i sig, enligt Jann Kleffner.
– Från ett rent juridiskt perspektiv gör publiceringen honom inte till en direkt deltagare i fientligheterna.
Försvarsmaktens pressekreterare Philip Simon håller inte med om att fotopubliceringen sätter pojken i fara. Som kontext påpekar han att de som ringer för att ge information i regel är de äldre, men att det främst är barnen som nyfiket samlas kring soldaterna för att till exempel bli fotograferade. Dessutom är det ofta barnen som kan läsa.
Fotot ger intryck av att Afghanistanstyrkan uppmanar inte bara vuxna, utan även barn, att lämna information om motståndsgrupperna. Försvarsmakten har i skrivande stund inte med säkerhet kunnat dementera detta.
I vilket fall som helst menar Jann Kleffner att själva uppmaningen inte är förbjuden.
– Det är endast vid det ögonblick då barn ger operationellt relevant information som uppgår till direkt deltagande i fientligheter som det utgör ett brott mot lagarna för väpnade konflikter, preciserar han på juristspråk.
Däremot tycker han att det är olämpligt och mot sunt förnuft.
– Det kan vara en tunn gräns mellan att tillhandahålla information som uppgår till direkt deltagande och som inte gör det. Lika viktigt är dock motståndsgruppernas beteende. Deras policy förefaller vara att alla som samarbetar med regerings- eller koalitionsstyrkor förlorar sitt skydd. Detta följer inte lagarna för väpnade konflikter. Men vetskapen om denna policy innebär att man medvetet accepterar en ökad risk för de civila som framstår som samarbetsvilliga, eller tillfrågas om att samarbeta, säger han.
Faran för samarbetsvilliga civilister blev sorgligt uppenbar den 28 juni. Då mördades en byggnadsingenjör som på uppdrag av svenska truppen deltog som underleverantör i uppförandet av en polisstation i närheten av Mazar-e-Sharif, där svenskarna har sin bas.
Han var på hemväg med lastbil tillsammans med tre arbetskamrater. Den första biten hade de följe av en svensk patrull. Enligt uppgift skulle afghansk polis sedan ha tagit vid, men ingen dök upp och arbetarna fortsatte själva. Efter en kilometer stoppades de av okända män som dödade en av dem och misshandlade de andra tre. Försvarsmakten underströk senare att enligt kontraktet är det huvudleverantören som ansvarar för arbetarnas säkerhet.
Försvarsmakten har tidigare missbedömt säkerhetsrisker i Afghanistan. I fjol ansåg den militära underrättelsetjänsten, Must, att soldaternas oro för att deras nära och kära i Sverige skulle nås av hot var obefogad.
– Teknikutvecklingen i norra Afghanistan är mycket låg, sade John Daniels, chef för Säkerhetskontoret vid Must, till Officerstidningen.
Men inom loppet av några månader fick ett tiotal anhöriga hotfulla samtal, från Afghanistan såväl som Sverige. Must tror nu att motståndsmän avlyssnat soldaternas privata mobiltelefoner när de ringt hem.
FAKTA KRIGETS LAGAR
• Krigets lagar, också kallade internationell humanitär rätt, ska skydda mot onödigt lidande under väpnade konflikter. En viktig del är Genève-konventionerna från 1949. I Afghanistan råder väpnad konflikt.
• En grundprincip är att civila är skyddade från angrepp. Civila som spontant deltar i fientligheter kan dock tillfälligt förlora sitt skydd.
• Genève-konventionerna förbjuder att parterna låter barn under 15 år delta, till exempel genom att samla information. Men den gränsen tycker många är för låg, bland annat Sverige, som anslutit sig till det så kallade Barnsoldatsprotokollet som höjer gränsen till 18 år.
Källa: Internationella Rödakorskommittén
