Svenskt Näringsliv rangordnar varje år Sveriges kommuner från 1 till 290 beroende på hur bra företagsklimat de anses ha. Oavsett om den egna kommunen utmärker sig med en hög eller låg rankning brukar nyheten få generöst utrymme på såväl lokala tidningssidor som kommunala hemsidor.
En dålig rankning leder ofta till politiska förslag på hur kommunen ska förbättra det lokala företagsklimatet. Eller till rent desperata symbolåtgärder, som när Åsele kommun, efter att ha rankats som nummer 281 av 290 kommuner, stängde kommunkontoret för att diskutera med företagare hur kommunen ska kunna klättra 150 placeringar på rankningslistan.
– Vi har testat massa saker men det har runnit ut i sanden. Den här gången skall det inte göra det. Nu har vi förankrat det hos alla partier så att arbetet inte blir beroende av valutgången, säger det socialdemokratiska kommunalrådet Bert-Rune Dahlberg i en text på Svenskt Näringslivs hemsida.
Enligt Svenskt Näringsliv är det också en viktig mätning. Senast under Almedalsveckan försökte ekonomerna Stefan Fölster och Li Jansson visa ett samband mellan rankningen och framgångsrik integration.
”Med ett bra företagsklimat blir det lättare att starta och utveckla framgångsrika företag. Det har avgörande betydelse för tillväxten, jobben och välfärden”, står det på näringslivsorganisationens hemsida.
Men hur väl stämmer det? Ja, när det gäller jobben – inte alls.
Det finns ingen koppling mellan en hög rankning av företagsklimatet och en låg arbetslöshet. Inte en enda topp 20-kommun från företagsklimatlistan återfinns bland Sveriges 20 kommuner med lägst arbetslöshet. Överkalix och Åsele är exempelvis nummer 8 respektive 10 på listan över lägst arbetslöshet, men kommer på plats 274 respektive 281 i rankningen av företagsklimat, alltså bland Sveriges absolut ”sämsta”.
Det ser ungefär likadant ut i botten av rankninglistan: av de 20 kommuner som hamnat sist i rankningen av företagsklimatet är det bara två som är bland de 20 sämsta när det gäller arbetslöshet. Å andra sidan, i gruppen med högst arbetslöshet återfinns Sundbyberg som Svenskt Näringsliv rankar som Sveriges tionde bästa företagarkommun.
Om man gör en statistisk analys av sambandet mellan Svenskt Näringslivs företagsklimat och arbetslöshet med matematiska metoder, blir resultatet att det är försumbart.
”Företagsklimat” är ett mått som bara Svenskt Näringsliv själva använder och de själva har hittat på. Men vad mäter det egentligen?
Svaret är: Åsikter. I huvudsak enskilda företagares subjektiva åsikter om lokala mediers, skolors, kommunpolitikers och tjänstemäns attityder till företagande, deras uppfattning om den lokala kvaliteten på kommunikationer, service, tillgång på arbetskraft och liknande, samt deras egen helhetsbedömning av det kommunala företagsklimatet.
I undersökningen mäts också faktorer som skatt, entreprenader, nyföretagande med mera. Dessa mer objektiva faktorer påverkar inte det samlade Företagsklimatet alls lika mycket som åsiktsundersökningen. I huvudsak består företagsklimatet av enskilda företagares tyckanden.
Också som åsiktsundersökning har den sina brister. En är att svarsfrekvensen är ganska låg. Bara drygt hälften av de företagare som fick enkäten valde att besvara den. Det gör att för vissa kommuner bygger företagsklimatet sannolikt på ett litet antal svar.
Det kan vara en förklaring till att vissa kommunerna åker jojo i rankningen; det skiljer oftast 20 till 50 placeringar – ibland uppemot 100 placeringar mellan åren. Det är kanske inte kommunen som förändrats utan helt andra företagare i helt andra branscher som svarat på enkäten.
Jojo-effekten kan också bero på att många kommuner ligger på nästan samma poäng. Då kan det räcka med att några kritiska artiklar i lokalpressen retat upp ett antal företagare för att kommunen ska falla många placeringar. Men poängsumman rankningen bygger på redovisas ingenstans.
När det gäller sambandet med start av nya företag så går det inte att säga något alls. Antalet nya företag i kommunerna ingår nämligen från början som en faktor i poängsumman – det vore direkt ovetenskapligt att jämföra två värden när det ena ingår i definitionen av hur det andra beräknas. Och något försök att mäta ”välfärd” och jämföra det med företagsklimatrankningen – om det alls går – har i varje fall inte Svenskt Näringsliv gjort.
På årets Almedalsvecka riktades också en del kritik mot undersökningen.
– Svenskt Näringslivs rankning mäter fel saker eftersom det delvis handlar om sådant vi inte kan påverka, sade Sveriges Kommuner och Landstings vice ordförande Carola Gunnarsson (C), till tidningen Dagens Samhälle.
Det medan Göran Johansson, tidigare profilstark socialdemokratisk kommunpolitiker i Göteborg anklagade mätningen för att vara politiskt vinklad genom att bland annat ge pluspoäng vid privatiseringar. Svenskt Näringslivs vice ordförande försvarade företagsklimatsundersökningen, men medgav också att dess syfte är opinionsbildande.
– Den är förstås inte helt vetenskaplig, men syftet är att få upp företagsklimatet på agendan, sade hon i Dagens Samhälle.
FAKTA TOPP 20 – FÖRETAGSKLIMAT OCH LÅG ARBETSLÖSHET
FÖRETAGSKLIMAT
1. Solna
2. Vellinge
3. Sollentuna
4. Trosa
5. Habo
6. Danderyd
7. Laholm
8. Härryda
9. Höganäs
10. Sundbyberg
11. Vårgårda
12. Tyresö
13. Gnosjö
14. Nacka
15. Värnamo
16. Helsingborg
17. Mullsjö
18. Ängelholm
19. Upplands-Väsby
20. Markaryd
LÄGST ARBETSLÖSHET (inom parentes ranking efter företagsklimat)
1. Ydre (115)
2. Strömstad (176)
3. Ekerö (167)
4. Grästorp (89)
5. Leksand (202)
6. Bjurholm (98)
7. Vaxholm (177)
8. Överkalix (274)
9. Gnesta (128)
10. Åsele (281)
11. Mörbylånga (206)
12. Sotenäs (161)
13. Lomma (80)
14. Älvsbyn (232)
15. Lidingö (33)
16. Östhammar (179)
17. Svedala (60)
18. Kinda (125)
19. Aneby (32)
20. Hammarö (137)
Källa: Svenskt Näringsliv
FAKTA SÅ GJORDES DEN STATISTISKA ANALYSEN
• Med hjälp av en slumptalsgenerator valdes 30 av de rankade kommunerna ut. De rangordnades i två listor, en efter företagsklimat och en efter arbetslöshet.
• Därefter beräknades sambanden mellan gott företagsklimat och låg arbetslöshet ut med hjälp av Spearmans rangkorrelation ( r rang) som ger ett siffermått på sambandet:
Vid +1 är listorna identiska – Är man först på lista A så är man det också på lista B.
Vid noll styr slumpen – Ettan i lista A kan hamna precis var som helt i lista B.
Vid -1 är ordningen helt omvänd – Ettan på lista A listan kommer sist på lista B.
Vid +1 är sambandet starkt – har man gott företagsklimat så har man också låg arbetslöshet.
Vid – 1 är sambandet också starkt fast omvänt – ett gott företagsklimat ger hög arbetslöshet.
Vid 0 finns inget samband alls. – Gott företagsklimat påverkar inte hur hög arbetslösheten är).
• Granskningen av de 30 slumpvis utvalda kommunerna gav sambandsmåttet + 0,16 vilket i det här sammanhanget får sägas visa på ett obefintligt samband. Något stöd för att ett gott företagsklimat också medför låg arbetslöshet går inte att se i den statistiska analysen.
• Det hade varit bättre att göra analysen på alla 290 kommuner. Men det är mycket tidskrävande och då resultatet ligger i linje med vad listningen av Topp 20 – kommunerna visade så ska det inte behövas.