Efter valet 2002 kom det fram att Folkpartiet inspirerats av det danska partiet liberala Venstre – ett parti känt för sin hårdföra invandringspolitik och nyliberalism. Därifrån hämtade FP sina valfrågor om språktester för invandrare och skattestopp.
Förra veckan deklarerade två folkpartister i Malmö öppet att de inte har något emot ett samarbete med Sverigedemokraterna. Med den typen av sammankopplingar menar kritiker att FP utvecklats till ett högerliberalt och opportunistisk parti med främlingsfientliga tendenser.
Martin Andreasson, som leder FP:s politikteam inför valet, håller inte med om den bilden.
– Kritiken om kravpolitiken kommer från våra politiska motståndare. Vår ideologi är fortfarande socialliberalismen, men nyckelformuleringen är att alla ska få ta ansvar för sitt eget liv, säger han.
Två av FP:s hjärtefrågor har de senaste åren varit skolan och integrationen.
– Vi vet att Sverige är ett land där integrationen inte fungerat tillräckligt bra. Vi har inte klarat av att välkomna de människor vi släppt in.
Martin Andreasson säger att FP inte har släppt kravet om språktester för invandrare.
– Vi tycker att det är viktigt att vara ärlig gentemot människor. Att de som bor här ska lära sig svenska handlar om att få ett redskap som behövs för att klara sig i vårt land.
– När det gäller skolan målar våra motståndare ut oss som skurkar och att vi vill ha en sorteringsskola. Det handlar inte om att vi vill straffa barn. Kraven skäms vi inte för, men vi vill också ge stöd till dem som behöver det.
Men även från de egna leden kommer kritik om att partiet har en för hård framtoning. Charlotte Klötz, ordförande för FP i Nordanstigs kommun, menar att den mjuka människosynen och betonandet av sociala värden trängts undan.
– Man har drivit det för mycket åt höger med fokus på kravpolitiken. Det som syns är språktest och drogtest vilket sticker i ögonen på oss socialliberaler, säger hon. Det är jättebra att vi driver skolfrågan. Men jag skulle vilja att man tog fram det sociala mera, men de säger att det vinner vi inga röster på. Värmen i partiet som fanns hos Bengt Westerberg måste betonas mera.
Hon påpekar att det visserligen finns kvar många socialliberaler inom partiet men att de inte får tillräckligt utrymme att påverka.
– Det finns en del män i partiet som pekar med hela handen. Många gånger stämmer deras politik inte alls med mina liberala ideal. Vi skulle behöva få fram feminismen mera.
Klötz gillar inte heller samarbetet med liberala Venstre utan menar att FP där rör sig mot opportunismen.
– Det här med att bemöta främlingsfientlighet genom att anpassa budskapet är riktigt obehagligt. Man ska inte anpassa sig utan välja sina väljare. Jag vill inte att Sverigedemokrater ska rösta på mig.
FP har mer än halverat väljarstödet sedan 2002 och ligger nu runt 6 procent. Men Andreasson tror inte att det är samarbetet med de övriga borgerliga partierna som påverkat negativt. Charlotte Klötz är av en annan uppfattning.
– Vi har nog förlorat röstmässigt på blockpolitiken.
Och samarbetet med M, C och KD är inte friktionsfritt konstaterar hon.
– Det är svårigheter lite överallt i landet. Blockpolitiken är egentligen en utveckling jag är ganska rädd för. Folkpartiets uppgift enligt mig är att vara ett litet parti som håller emot de extrema krafterna på båda sidor.
HISTORIA
Folkpartiet bildades 1934 när liberaler från olika sammanslutningar, däribland Frisinnade landspartiet och rösträttsrörelsen, slog sig samman.
Sin storhetstid som oppositionsparti hade partiet på 1940- och 1950-talen.
1985 tillträdde Bengt Westerberg som partiledare och gjorde att FP fick ett uppsving. Partiets ideologiska hållning har traditionellt varit socialliberal och emellanåt har överenskommelser träffats med S. 1990 ändrades partiets namn till Folkpartiet Liberalerna. Ungefär samtidigt grundmurade sig partiet som borgerligt. 1994 sökte FP regeringssamarbete med S, men S tackade nej.
2002 profilerade sig partiet mer som nyliberala och 2006 gick de in i blocksamarbetet Allians för Sverige.
1962 hade partiet 108 000 medlemmar. I mitten av 1990-talet hade det sjunkit till runt 30 000. Idag har partiet 17 875 medlemmar.
VIKTIGASTE POLITISKA BEDRIFTER
• I början av 1900-talet var FP drivande för allmän och lika rösträtt även för kvinnor.
• Under andra världskriget 1939–1945 företrädde partiet en betydligt mindre nazivänlig politik än den borgerliga
regeringen i övrigt.
• 1981 slöts en överenskommelse med S och C om en skattereform med marginalskatt på högst 50 procent för huvuddelen av inkomsttagarna. Begränsningen av höginkomsttagares avdragsrätt ledde till att M avgick från regeringen.
DEN TYPISKE FP-VÄLJAREN…
… är en medelålders kvinna med examen från högskola eller universitet som arbetar som tjänsteman och bor i Göteborg eller Stockholm.
… har en klart högre lön än genomsnittet och är inte fackligt ansluten.
… tillhör de mest politiskt kunniga bland väljarna men har sällan en stark partiidentifikation.
OM DU RÖSTAR PÅ FP SÄGER DU…
JA TILL:
• Nato. Ser det som viktigt för nationell säkerhet.
• Vapenexport. Anser att det värnar demokratin.
• Euro. Vill ha ny folkomröstning under nästa mandatperiod.
NEJ TILL:
• Aktiv dödshjälp. Vill inte att läkare ska ”utsläcka” människoliv.
• Religiösa friskolor. Konfessionella inslag ska vara frivilliga.
• Statligt spelmonopol. Det statliga ägandet ska minskas på alla plan.
SÅ HÄR TYCKTE FOLKPARTIET…
1936
FP utvecklar principerna för en socialt styrd marknadsekonomi i kontrast till den socialistiska tanken om centraliserad planhushållning.
1994
Inför folkomröstningen om EU-medlemskap den 13 november pläderar Folkpartiet kraftfullt för ett Ja. Därefter har partiets EU-profilering blivit än starkare.
2002
Inspiration från det danska partiet Venstre inhämtas. Inför riksdagsvalet driver Folkpartiet frågan om språktester för invandrare hårt.
