Björklunds första förslag var att ge rektorer rätt att förbjuda heltäckande slöjor, burka eller niqab, en mildare variant av de olika lagar om slöjförbud som klubbats i en rad europeiska länder.
I Svenska Dagbladet går dock tre rektorer till motangrepp och säger att de inte har något behov av en ny lag.
– Vi har haft elever som varit beslöjade men det har aldrig någonsin varit ett problem. Om man samtalar med elever och föräldrar så brukar det gå att finna lösningar som alla blir nöjda med, säger Elisabeth Sorhuus, rektor för Hjulsta skolor till SvD. Bengt Augustson, gymnasiechef i Luleå, menar att ”den här frågan är överhuvudtaget inte aktuell för oss”.
Alla myndigheter som tillfrågades av tidningen var också eniga om att problemet är mycket marginellt idag. Högskoleverket kunde överhuvudtaget inte hitta något slöjärende i sitt register. I Skolinspektionens och Diskrimineringsombudsmannens statistik blev det bara en träff, som handlar om ett och samma ärende i Stockholm. I Skolverkets databas med 15 000 ärenden har fyra någon koppling till bärande av slöja.
”Det är en inte helt vanlig situation i Sverige att elever vill gå klädda i heltäckande klädsel”, konstaterar Claes-Göran Aggebo, undervisningsråd på Skolverket.
Fp:s andra förslag är att föräldrar till stökiga barn ska kunna tvingas närvara på lektionerna. ”Kalle, 15 år, som spelar Allan och ska vara cool i klassrummet, kommer att uppföra sig betydligt bättre om mamma eller pappa sitter på en stol längst bak”.
Men representanter för de två stora lärarfacken är skeptiska.
– Det är alltid positivt att samarbeta med föräldrarna och de får gärna komma till skolan, men det här med att med tvång och piska tvinga dit föräldrar anser jag är naivt och kontraproduktivt, särskilt med tanke på att när barn är väldigt stökiga är det ofta just för att det finns sociala problem i hemmet. Och hur ska det gå till rent praktiskt, med polishämtning? Nej, istället tycker jag det viktiga för att få lugn på lektionerna är att ha mindre klasser, möjlighet att kunna dela upp klassen, att ta in speciallärare, som tyvärr blivit svårt på grund av att så många kommuner skär ned, säger Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet.
– Visst, om Kalles pappa sitter i klassrummet beter han sig säkert exemplariskt just då, men sedan då? Hur länge är det tänkt att han ska sitta kvar där? Sedan tror jag att det här riskerar att slå mot lärarna, att det kan sluta med att man dessutom hamnar i konflikt med en förälder som inte alls håller med om att barnet är stökigt, säger Mette Fjelkner, ordförande
i Lärarnas Riksförbund, som även hon tror på mindre klasser som en effektivare åtgärd.
Webbsidan Alliansfritt Sverige påpekar att enligt Fp:s förslag skulle föräldrarna få ersättning för förlorad arbetsinkomst. Om det finns en stökig elev i varje klass skulle det kosta väldigt mycket pengar att genomföra, påpekar de – skulle inte de vara bättre använda på fler lärare eller kuratorer?
– Vi har inga siffror på vad det skulle kunna tänkas kosta, utan det skulle först behöva utredas, säger Therese Wallqvister från Fp:s riksdagskansli.
Slutligen har Björklund också fått kritik för sitt påstående, under förra veckan, att lärartätheten ökat under Alliansregeringen. Den socialdemokratiske politikern Annika Högberg hävdar att den tvärtom sjunkit från 8,3 lärare per 100 elever till 8,2 i grundskolan och från 8,1 till 7,9 i gymnasiet mellan 2006 och 2009.
Enligt Therese Wallqvister jämför Fp läsåret 2005/2006 med läsåret 2009/2010 och då kommer man istället fram till en ökning med 0,1 lärare per elev i grundskolan, enligt Skolverket. Även enligt hennes sätt att räkna har dock lärartätheten sjunkit i gymnasiet, visar Zenits koll av Skolverkets siffror.
