Förra veckan samlades 180 arga kinesiska bärplockare i Storuman, Västerbotten, för att marschera mot Stockholm. Protesten riktade sig mot det bud som facket Kommunal förhandlat fram. Ett bud som bland annat innebar att arbetarna bara skulle få tillbaka hälften av de 30 000 kronor som de betalat i förmedlingsavgift till det kinesiska bemanningsföretaget.
Men protestmarschen avbröts, fackförbundet Kommunal lämnade konflikten, och i stället inleddes intensiva förhandlingar mellan personal från den kinesiska ambassaden, bemanningsföretagen och bärplockarna inne i Storumans kommunhus.
– De känner sig lurade av bemanningsföretaget och vill ha tillbaka sina pengar, säger Erik-Abel Ejderud, KD, kommunstyrelsens vice ordförande i Storuman.
Han berättar att företaget har marknadsfört arbetet som mycket lönsamt och med lögner om att svenska blåbär är stora som vindruvor och odlas i plantager. De kinesiska plockarna ska också ha tvingats till att skriva under två olika kontrakt.
Enligt det första garanterades de en lön på 17 730 kronor i månaden. Men när de kom till Sverige fick de ett nytt avtal där det stod att de måste plocka ett visst antal kilo bär per dag för att få ut lönen.
– Kontraktet är skrivet på ett sätt så att inte ens en van plockare skulle kunna uppfylla kraven, säger Erik-Abel Ejderud.
Att arbetarna fortsatte att protestera trots att Kommunal förhandlat fram ett bud väckte förvåning. Kommunals ombudsman, Jörgen Gustavsson, sade sig vara nöjd med budet och han rådde bärplockarna att acceptera det eftersom de inte skulle kunna få ett bättre erbjudande.
Men bärplockarna vägrade och sent i söndags kväll meddelade deras representanter att konflikten var över och att ett avtal var skrivet. Exakt vad avtalet innehåller är ännu oklart men att döma av den stora glädje som utbröt bland bärplockarna fick de vad de hade begärt.
– I Kina har arbetarnas lagliga rättigheter ökat genom att lagen ändrades 2008. Detta har lett till ett uppvaknande och har också gjort att många arbetsrättsliga tvister slutat i domstol, säger Andreas Lauffs, Hongkongbaserad expert på kinesisk arbetsrätt vid juristfirman Baker & McKenzie, till Arbetaren.
Han berättar att en ökad medvetenhet gjort att kineserna numera oftare vågar protestera och kräva sina rättigheter på arbetsplatser.
– Tidigare i år bröt stora strejker ut på Honda och andra japanska och taiwanesiska fabriker här i Kina. Troligtvis berodde strejkerna på regeringens uttalande om att löneökningar är ett viktigt mål som regeringen tänker ta itu med, säger Andreas Lauffs.
Han menar att den arbetsrättsliga utvecklingen i Kina kan bidra till att de kinesiska bärplockarna i Storuman protesterar och inte går med på Kommunals bud.
– Jag kan gissa att bärplockarna i Sverige känner att om lönerna ökat kraftigt i många företag i Kina, i vissa fall dramatiskt, upp till dubbla lönen, då ska de också tjäna mer pengar. Speciellt om de arbetar i ett rikt land som Sverige, säger Andreas Lauffs.
Enligt avtal ligger bärplockarnas löner på cirka 16 000 kronor i månaden, men enligt beräkningar som Kommunal i Norrbotten gjort räcker den summan inte ens till alla utgifter för bilhyra, boende, resa och mat som arbetsköparna drar av på lönen. Precis som förra året är risken stor att många av årets utländska bärplockare lämnar Sverige med skulder.
Erik-Abel Ejderud i Storuman tycker varken att det kinesiska bemanningsföretaget eller de svenska bärföretagen tar tillräckligt med ansvar för plockarna. Han berättar att kommunen har ordnat med boende och mat till de protesterande bärplockarna, lokala mataffärer har skänkt livsmedel och privatpersoner har kommit med bullar och dricka.
Samtidigt tjänar de stora bärföretagen grova pengar. Enligt en granskning gjord av SvD Näringsliv omsatte Polarica, som är störst på inköp och försäljning av bär i Sverige, 740 miljoner kronor förra räkenskapsåret och redovisade en vinst på 46 miljoner kronor före skatt. Året innan var vinsten 60 miljoner.
