Det visar en ny studie utförd av historikerna Anna Maria Forssberg och Johan Edman, skriven på uppdrag av Arenagruppens nystartade Arena Skolinformation och Sveriges tre största fackliga centralorganisationer, LO, TCO och SACO.
– Det är ganska stora förändringar om man bläddrar i böckerna. Skillnaden märks mest de senaste tio åren, vilket man skulle kunna säga speglar samhällsdebatten där man allt mer ifrågasätter välfärdsstaten och medlemskap i facket, säger Anna Maria Forssberg som är doktor i historia, till Zenit.
Enligt Johanna Lindell som är chef för Arena Skolinformation har böckerna som eleverna i högstadiet och gymnasiet läser gått från en socialdemokratisk syn på samhället till en mer borgerlig, och därför ska Arena Skolinformation nu jobba med att ta fram kompletterande material till skolorna, för att ge en annan bild av arbetsmarknadsfrågor än den som ges i dag.
– Många inom fackföreningsrörelsen har ju egna barn och har reagerat när de läst böckerna, dessutom är också flera lärare positiva till initiativet, säger Johanna Lindell till Zenit.
Det har gjorts många studier av svenska läroböcker, tidigare har bland annat ekonomihistorikern och högerdebattören Mauricio Rojas skrivit på uppdrag av den liberala tankesmedjan Timbro att historieböcker i svenska skolan företräder en socialdemokratiskt präglad historiesyn.
Något som nu alltså verkar vara under förändring.
– I böckerna från 2000-talet sägs det mellan raderna att ökad lönespridning skulle leda till högre sysselsättning, så såg det inte ut tidigare, säger Anna Maria Forssberg.
Dessutom visar undersökningen att samhällskunskapsböckerna ganska sällan diskuterar arbetsmarknaden i politiska termer, något som, enligt Anna Maria Forssberg, gör det svårare för eleverna att läsa och förstå.
– Det är ju mycket tråkigare att läsa om till exempel LAS eller andra arbetsmarknadsfrågor om man inte förstår att det handlar om politik och att det finns flera olika politiska aktörer bakom.
Det är också, enligt Anna Maria Forssberg, skillnader mellan böcker som riktar sig till elever på yrkesförberedande program och de böckerna som är anpassade för elever som läser på studieförberedande program.
I boken Reflex, som riktar sig till elever som läser på studieförberedande program, ifrågasätts den svenska modellen och fack-föreningsrörelsen, medan boken Kompass, utgiven på samma förlag men riktad till elever på yrkesförberedande program är betydligt vänligare inställd till facket.
– Det skulle kunna tolkas som att framtidens arbetare förväntas vara den gamla skolan trogen, säger Anna Maria Forssberg.
Undersökningen visar att skolböckerna skrivna på 1970-talet präglades av en socialdemokratisk framstegsoptimism där den svenska modellen lyftes fram.
”Dagens studenter får diskutera hurvida det finns någon poäng med att vara med i facket, hur sjukskrivningstalen ska sänkas med ökad kontroll och fördelarna med ökad lönespridning”, skriver Anna Maria Forssberg och Johan Edman.
Ingen av författarna vill dock se en oideologisk samhällskunskapsundervisning men båda säger att de efterlyser böcker som tydliggör de politiska aktörerna för att göra dagens elever mer rustade för politiska val och en allt mer komplicerad arbetsmarknad.