Lastbil efter lastbil rullar genom port sex i Göteborgs hamn. De är på väg ut i landet med utländska matvaror, olja, bensin och kläder. Från tidig morgon och fram till midnatt är det ett ständigt flöde av trafik.
Förr i tiden var lastbilarna svenskregistrerade och det satt en lastbilschaufför med kollektivavtalsenlig lön bakom ratten. Numera är det till största delen utländska företag som kör och i förarsätet sitter transportarbetare med sämre lön och villkor än sina svenska kollegor.
Hamnen är inhägnad och trafiken måste passera bevakade portar för att ta sig in på och ut från området. Personalen i portarna har blivit vittnen till hur svenska åkare blivit utkonkurrerade av utländska företag.
– Det ser man dygnet om, men tydligast är det på lördagar. Då är det 99 procent polacker som kör, säger Roy Bergh som sitter vakt i port sex.
Att företag dumpar löner genom att utnyttja billig utländsk arbetskraft är en stark trend inom transportbranschen.
– Tricket är att teckna kollektivavtal för att få lugn och ro, och sedan se till att du inte har några anställda utan bara anlitar åkare från Polen och Bulgarien som har med sig egen F-skattsedel, alltså är egna företagare, eller så anlitar du utländska bemanningsföretag utan representation i Sverige. Och det blir ju omöjligt för oss att kräva att ett irländskt företag med bara ungerska förare ska betala ut kollektivavtalsenliga löner, säger Martin Viredius, Transportarbetarförbundet.
De utländska bemanningsföretagen jobbar sex månader i Sverige. Under den tiden behöver de inte betala skatt i
Sverige och med ett så kallat E-101 intyg kan de betala sociala avgifter där de är som lägst, företrädesvis i Irland. Det är genom att kombinera låg skatt med att bara anlita billig arbetskraft från Östeuropa som de här åkarna kan erbjuda sina svenska kunder ett mycket lägre pris än vad de svenska företagen har möjlighet till.
EU-intygen utfärdas från socialförsäkringsmyndigheterna i ett EU-land och kan inte ifrågasättas av ett annat land. Detta trots att man vet om att de kan vara falska.
– Sverige är skräddarsytt för social dumpning. Vem fan som helst kan få F-skattsedel. Det finns inget som hindrar utländska bemanningsföretag i EU:s regler om fri rörlighet för tjänsteföretag och vi har ett system utan lagstiftade minimilöner, säger Martin Viredius.
Han tycker visserligen att det finns en poäng med att ha kollektivavtal istället för lagstiftade minimilöner. Det ger parterna möjlighet att själva förhandla fram löner och villkor.
– Men det förutsätter att båda parterna står upp för den här modellen och det är ju det Svenskt Näringsliv inte längre gör. De gör istället allt för att understödja den här utvecklingen.
Han ser det som ”ett mysterium” att åkerifirmornas arbets-köparorganisation inte höjer ett finger för att protestera när deras medlemmar blir utkonkurrerade av utländska åkare med hälften så höga lönekostnader.
– I vissa branscher har kollektivavtalen i det närmaste satts ur spel, säger Martin Viredius.
Peter Jeppson, VD för arbetsköparorganisationen Transportgruppen, är förvånad över Martin Viredius kritik och säger att organisationen aktivt stöder sina medlemmar i åkeribranschen.
– I det senaste avtalstrycket gick vi ut med ett gemensamt uttalande med Transport där vår ståndpunkt är att det är angeläget att man följer lagar och kollektivavtal. Annars har man inget i våra organisationer att göra.
Han menar att det är för tidigt att säga om dagens regelverk räcker för att ta bort osund konkurrens.
– Det viktiga är att det tillämpas av någon, att poliser och åklagare har resurser att se efter om lagarna följs.
Peter Jeppsson tillägger att problemet med osund konkurrens inte bara gäller utländska företag utan att det även finns många svenska åkare som inte har kollektivavtal eller följer reglerna på arbetsmarknaden.
– Det är lika osmakligt vem som än gör det.
Martin Viredius tror dock att de utländska lastbilarna i Göteborgs hamn bara är en början. Att modellen för social dumpning kommer att sprida sig även till andra delar av transportbranschen. Marknaden ligger öppen.
FAKTA SOCIAL DUMPNING
• Social dumpning har varit ett omdiskuterat begrepp sedan Byggnads och Elektrikernas blockad i Vaxholm 2004. Det lettiska Byggföretaget konkurrerade genom lägre löner och sämre villkor för de utstationerade arbetarna, men EG-domstolen bedömde att den fackliga stridsåtgärden inskränkte rätten till fri rörlighet för varor och tjänster.
• Exakta siffror över hur många arbetsköpare som ägnar sig åt social dumpning finns inte att tillgå, och Transports siffror bygger på egna uppskattningar. Tidigare har det dock visat sig att även statliga myndigheter som Trafikverket pressar priserna genom att hyra in utländsk arbetskraft som arbetar för lägre lön än de svenska kollegorna.
