Bakgrunden till utredningen som regeringen har beställt är enligt Gerhard Larsson ett uppdämt behov av att se över missbruksvården i sin helhet. Men det finns också en kritik från sakkunniga om att missbruksvården i Sverige i låg utsträckning bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet, berättar han.
Ofta används metoder i behandlingen som inte bygger på utvärderingar, och han ser också att det finns en bristande kompetens om beroendefrågor hos vårdpersonalen.
– Tittar man på vad som ingår i utbildningarna för läkare, socionomer och psykologer ingår det nästan ingenting om beroendelära i dag. Och ändå har man så stort ansvar. Det känns fel, det är min kritik som jag har, säger han.
I dag är ansvaret för missbruksvården delat mellan kommun och landsting. Landstinget har ansvar för den medicinska vården, där avgiftning och så kallad läkemedelsassisterad behandling med substanser som exempelvis metadon och subutex ingår.
Kommunens socialtjänst å sin sida har ansvar för de psykosociala insatserna. Och enligt Gerhard Larsson kan det här ofta leda till att människor faller mellan stolarna.
I Norge har man däremot förenklat tillvaron för missbrukare genom att ha ett samlat huvudansvar hos en huvudman, efter att tidigare ha haft det uppdelat på ett liknande sätt som i Sverige. I övrigt menar Gerhard Larsson att synen på missbruksvård är relativt lika i Norge och Sverige.
Däremot finns det en större värderingsskillnad mellan Sverige och Danmark, berättar han, där bland det senare man gjort är att ge heroin till missbrukare.
Gerhard Larsson menar att en anledning till att det inte har hänt någon inom den svenska missbruksvården är att målgruppen missbrukare är obekväm för många.
– Både politiker och andra hoppas att det är några andra som sköter frågan, säger han.
Vänsterpartiets vice ordförande Alice Åström är starkt kritisk till hur missbruksvården bedrivs idag. Problemet är enligt henne att det är socialsekreterare som gör bedömningar om en person behöver vård eller inte, vilket leder till att det inte blir själva missbruksproblematiken som avgör om personen verkligen får vård.
– I dag är det fullt legitimt att säga till en missbrukare som söker vård att du har redan fått din chans, därför får du inte fler chanser. Samma sak vore otänkbart att säga till en diabetiker som inte klarar av att hålla sin kost, säger hon.
Som åtgärd kräver partiet en vårdgaranti för missbrukare. Målet är att få fart på debatten och att missbruksvården ska betraktas på samma sätt som övrig vård.
– Vårdgarantin i sig är ju inte lösningen på problemet. Man måste satsa resurser på vård och behandling långsiktigt, det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Alice Åström.
Hon menar också att den politik som förs nu gör narkotikapolitiken till en rättsfråga, med skärpta straff och mer befogenheter till poliser.
– Vi ser det som en socialpolitisk fråga och en vårdfråga.
Barbro Westerholm, folkpartistisk ledamot i riksdagens socialutskott, välkomnar Gerhard Larssons utredning och håller med honom på alla punkter.
– Det är förfärligt att det bara har blivit sämre och sämre, säger hon.
Men det här är ju ett underbetyg för er regering?
– Det är ett underbetyg för alla regeringar, inte bara alliansregeringen. Det här har ju vuxit under 2000-talet och vi har varit medvetna om att det inte står rätt till. Det är därför vi har gett Gerhard Larsson det här uppdraget, säger hon.
Samtidigt menar Barbro Westerholm att det inte är resurser som saknas, utan att det är samarbetet mellan kommun och landsting som inte fungerar.
– Vi har resurser men vi använder dem fel. Det är inte alltid pengar in som är frågan, får vi bättre samordning sparar vi miljardbelopp.
