Ockupationer av övergivna hus har sedan 1970-talets början varit lagligt i Holland, med vissa få undantag. Nu rivs alltså reglerna upp och den nya lagen börjar gälla från och med oktober efter att det holländska parlamentet röstat igenom förslaget.
Det är främst de kristna partierna, med Kristdemokraterna i spetsen, som drivit frågan. Den kristdemokratiske politikern Ten Hoopen har varit en av landets ivrigaste förespråkare för ett förbud mot husockupationer då han anser att kriminella organisationer ofta ordnar fester i ockuperade hus. Nyligen sade Hollands justitieminister Ernst Hirsch Ballin till nyhetsbyrån ANP att lagen ska träda i kraft den 1 oktober om inte ännu tidigare.
Tidigare har det varit lagligt att ockupera hus som stått tomma i mer än ett år om ägaren inte har snabba planer att börja använda eller hyra ut byggnaden. Ockupationsrörelsen i städer som Rotterdam och Amsterdam har varit stark.
Nu mobiliserar Hollands ockupantgrupper och en rad vänsterorganisationer för en gemensam protestdag i Amsterdam den 25 september.
För närvarande räknar myndigheterna i Holland med att omkring 1 500 personer bor i ockuperade hus, många på grund av bostadsbrist. Det är ännu oklart om dessa människor nu ska klassas, och i så fall också dömas, som kriminella inom bara några veckor. Något som gjort att borgmästarna i landets fyra största städer motsatt sig lagen, då de anser att den kommer att bli omöjlig att efterleva.
Johanna Rehn är en av aktivisterna bakom kulturföreningen Bergatrollen som bland annat ockuperat det kommunalt ägda ödehuset Stora Berga utanför Nyköping. Hon tror inte att lagen i Holland kommer att stoppa ockupationerna.
– I Holland har det ju varit tilllåtet så länge att det blivit en vanlig alternativ boendeform. I och med lagen kommer nog bostadsbristen i landet att öka. Det är ett enormt resursslöseri, människor måste ju bo, säger hon.
Catharina Thörn, forskare i sociologi vid Göteborgs universitet, har studerat stadsomvandling. Hon tror att ockupationerna kommer att fortsätta så länge det inte sker en radikal förändring av bostadspolitiken.
– Det sätter ljus på bostadsfrågorna. I dag tar väldigt få politiker de här frågorna på allvar, de verkar tro att marknaden ska lösa bostadssituationen.
Ockupationsrörelsen i Amsterdam har dock ofta fått kritik från forskare och aktivister från andra städer i Europa.
Enligt Catharina Thörn beror det på att många av ockupanterna mest sett till sitt eget hus. Det har till exempel handlat om att ockupationer har setts som okej av politiker och myndigheter så länge det bidragit till kreativitet i området, men så snart marknadspriserna höjts och välbärgade personer med intresse för kultur flyttat in så har polisen kört ut ockupanterna.
– Motståndet sugs upp av systemet och de som inte sugs med kriminaliseras nu.
I Sverige har en ny våg av husockupationer kommit igång, vilket Catharina Thörn menar uppmärksammar de problem som finns på bostadsmarknaden.
– Att husockupationer har ökat de senaste åren måste ses i ljuset av en bostadsmarknad som inte fungerar. Nu handlar det mycket om en kritik mot att det inte finns tillräckligt med bostäder, men dialogen från politikernas sida har blivit betydligt sämre än förut. Då skickade de ofta någon som pratade med ockupanterna. Nu kör man bara ut dem.
