47 procent uppger att de i större eller mindre grad saknat pengar till resor för att sköta sina kontakter med sjukvård och myndigheter, och 62 procent saknar pengar till mediciner, läkar- och tandläkarbesök. 72 procent säger sig antingen ha fått låna eller ta emot ekonomisk hjälp från släktingar och vänner.
Siffrorna kommer från en omfattande enkät som besvarats av 300 av bland organisationen Resurs utförsäkrade medlemmar.
– Det får ses som en pilotstudie. Det är svårt att avgöra exakt hur representativa de är för hela gruppen utförsäkrade. Men vi tycker att resultaten är viktiga eftersom ingen annan undersöker det här, hur de utförsäkrades konkreta sociala situation ser ut, säger Anders Andrén, en av de ansvariga för undersökningen.
Sammantaget säger sig 40 procent i undersökningen inte alls ha kunnat leva på en acceptabel nivå, medan 23 procent väljer svarsalternativet ”knappast”. 12 procent har haft sin enda inkomst från socialtjänsten, och 9 procent från socialtjänsten tillsammans med andra ersättningar. 69 procent uppger sig ha fått mycket mindre, och 14 procent mindre, pengar att leva på än innan de utförsäkrades.
En grupp som drabbats extra hårt är de som förlorat sin sjukpenninggrundande inkomst. Då spelar det ingen roll hur ens medicinska tillstånd ser ut – man får ändå ingen ersättning. I dagens snåriga system finns det flera sätt att förlora sin sjukpenninggrundande inkomst, bland annat om man inte arbetat de senaste 10 åren.
Bernth Olofsson, arbetsförmedlare i Umeå, gick i förra veckan ut med en uppskattning, utifrån de fall han själv stött på, att runt 10 procent av alla utförsäkrade på detta sätt stängs ute från att komma tillbaka.
– Det blir ett dubbelt utanförskap, säger han till Västerbottens Folkblad.
61-åriga Ann Bergfalk Wesström i Riddarhyttan har varit egen företagare och bland annat drivit blomsteraffär, men jobbade som bussförare när hon drabbades av luftvägsbesvär följt av en ”total kollaps”, som hon väljer att uttrycka det, som läkarna fortfarande inte riktigt hittat orsaken till. Hon var en av de som utförsäkrades redan innan årsskiftet, genom att hon inte längre kunde få förlängning på sin tidsbegränsade sjukersättning.
– I augusti 2008 fick jag avgångsvederlag. Sedan dess har jag varit på en aktivitet med aktivitetsstöd i tre månader, annars ingenting. Jag vill inte gå till socialen. Jag var för sjuk för att fortsätta med praktik eller arbetsträning. Jag hoppas på att mitt överklagande ska gå igenom och att jag ska klara mig till pensionen, men om Alliansen vinner vete tusan vad som händer med mig, säger hon.
Hur klarar du dig?
– Jag sparar in på mat, medicin, allt. Jag har fått hjälp av kyrkan, lån och gåvor av vänner, säger hon.
Försäkringskassan har inte gjort några studier av hur det gått ekonomiskt för de utförsäkrade efter arbetslivsintroduktionen hos Arbetsförmedlingen.
– Eftersom en del av dem inte längre finns kvar hos oss har vi inte denna uppgift, säger Staffan Karlsson, biträdande presschef.
Myndigheten gjorde däremot en jämförelse mellan tidigare utbetald sjukpenning och aktivitetsstöd i arbetslivsintroduktionen, som visade att det var fler fått sänkt ersättning än höjd ersättning.
Någon studie av hur många som blivit ”nollade” – det vill säga förlorat sin sjukpenninggrundande inkomst – har heller hittills inte gjorts, men enligt Staffan Karlsson återfinns de främst bland personer med tidsbegränsad sjukersättning och en genomgång av Försäkringskassans data tyder enligt honom på att det drabbat runt 9 procent av denna grupp.
FAKTA Protester
• Dagen innan valet, den 18 september, samlas Resurs, Sjukupproret för allas välfärd, Stockholms hemlösa och flera andra organisationer i nätverket Välfärdsmanifestation 2010 i en gemensam protest mot sjukförsäkringspolitiken.
• Manifestationen äger rum utanför riksdagen och går under parollen ”Utsatta höjer rösten”.
