Den 1 januari 2008 genomfördes en lagändring som innebar att så kallade hygieniska verksamheter, som till exempel hotell och vandrarhem, inte längre behövde anmäla när verksamhet påbörjades i en lokal. Detta har inneburit att lokalerna inte inspekteras i förväg.
När det gäller bärplockare får myndigheterna numera bara reda på var dessa bor genom allmänhetens tips, och det är svårt att peka ut vem som har ansvaret för boendemiljön. Annika Lidström, miljöinspektör i Arvidsjaurs kommun, ser hur lagändringen har bidragit till att problemen med undermåliga bostadsförhållanden förvärrats under de senaste åren.
– De bodde dåligt förr också, men då hade man i alla fall någon att rikta kraven mot, säger hon.
– Ett företag bjuder in bärplockarna, ett annat äger fastigheten som de bor i. Arbetsgivaransvaret har ett bemanningsföretag och de går inte att få tag på för de har bara en adress där det står ”Bangkok, Thailand”. Ett företag hyr ut bilar och säljer livsmedel och sedan är det ytterligare ett bolag som köper upp bären. Du hör vilken röra det här är. Det är i princip omöjligt att förelägga någon.
I augusti månad var Annika Lidström med om att stänga ner ett av de sämsta boenden som hon någonsin sett. Byggnaden var ett gammalt elevhem som blivit utdömt redan 2007 och låg i Moskosel utanför Arvidsjaur, och tipset hade kommit från boende i byn. Elevhemmet var anpassat för 40 barn, nu bodde det 120 thailändska bärplockare där. Det fanns inget rinnande vatten i kranarna.
De hade inga möjligheter att sköta sin hygien och flera av dem sov på madrasser på golvet på den oinredda vinden. De som inte fick plats i huset sov i bilar utanför. Eftersom temperaturen på nätterna kröp ned till några få plusgrader var de som sov i bilarna tvungna att ligga tätt ihop, packade som sillar.
– Ska man behöva vara rädd att de ska frysa ihjäl? Då är vi ju tillbaka på 1800-talet. De har dåliga kläder och om de lägger sig i den här kalla och fuktiga miljön är det lätt att det bryter ut en epidemi. Jag har sett människor som varit rejält sjuka och legat i de här rummen, säger Annika Lidström.
Hon menar att regeringen bör förbjuda utländska bemanningsföretag med undermåliga kontaktuppgifter och återinföra anmälningsplikten för att det ska bli någon ordning på bärplockarnas boendesituation.
– Det kanske kan tyckas krångligt med en massa lagar men de är ju till för något, säger Annika Lidström.
Men det är inte bara i Arvidsjaurs kommun boendemiljön har försämrats. I Älvdalen håller miljöchef Edita Platbardis med Annika Lidström om att anmälningsplikten bör återinföras.
– Det är som det här med bilkörning. Tar du bort alla skyltar och regler kommer folk att köra lite hur som helst, säger hon.
Det var genom en journalist som hon fick reda på att det bodde 290 vietnamesiska bärplockare i en gammal folkhögskolebyggnad i Särna.
– Våra norrlandskommuner är väldigt stora, vi har inte möjlighet att åka runt och leta.
När Edita Platbardis åkte till den gamla folkhögskolan i Särna för att göra en inspektion möttes hon av misär.
– Det går knappt att beskriva. Det var bedrövligt. De bodde i källare utan fönster och maten fick de på morgonen så den var de tvungna att förvara i hyllor på rummen. Det var tre duschar på 290 personer och omöjligt att hålla rent. Eltrådar hängde lösa och det fanns mögel i pannrummet.
Bristerna var så allvarliga att miljöförvaltningen beslutade att förbjuda både övernattning och matlagning på vandrarhemmet. Edita Platbardis menar att om regeln om anmälningsplikt hade funnits kvar så hade kommunen kunnat agera i förväg och därmed undvikit mycket lidande.
– Hade det här varit anmält så hade vi avrått dem från att ha 290 personer i ett hus. Anmälningsplikten gör så att vi kan ha god förebyggande hjälp, säger hon.
Eftersom myndigheterna inte har möjlighet att veta var de här verksamheterna bedrivs så tror Edita Platbardis att det finns ett stort mörkertal.
– Vi kan ju inte kolla upp dem om vi inte vet att de finns.
