Inom EU förbereds ett direktiv som innebär en ändring i medlemsländernas lagar kring mammaledighet. I mitten av förra veckan röstade EU-parlamentet ja till att utöka minimilängden på mammaledighet från 14 till 20 veckor, varav sex ska vara obligatoriska. Under ledighetens första 16 veckor ska arbetsköparna garantera en ersättning som motsvarar full lön, beräknad på den senaste månadslönen.
– Jag ser det som ett steg framåt för jämställdheten. Det kan få flera kvinnor att inte behöva sluta sina jobb när de föder barn, säger Ulrika Hagström, Jämställdhetsutredare på TCO.
Europafacket välkomnar beslutet, även om det anser att full ersättning borde utgå även för de fyra sista veckorna av ledigheten. Europeiska Kvinnolobbyn, som arbetar med att föra upp kvinnofrågor i EU, kallar beslutet ”en oerhört viktig seger” för ”både mödrar och fäder”.
Ulrika Hagström delar den synen. Hon vill påminna om att i många länder i Europa har kvinnor inte rätt att vara lediga och är inte garanterade ersättning. Något som skulle förändras om ett EU-direktiv kom till stånd.
– Det gör att man inte behöver välja mellan att lämna jobbet och föda barn, och skulle innebära att en högre andel kvinnor kan vara i arbetslivet.
I Europa har kritiken mot förslaget varit hård från arbetsköparorganisationer och högerpartier på grund av den ökade kostnad som skulle följa med en full ledighetsersättning.
Men i Sverige riktar Vänsterpartiet skarp kritik mot direktivet och speciellt mot de sex obligatoriska ledighetsveckorna. Enligt Josefin Brink, arbetsmarknadspolitisk talesperson, bygger lagen på en konservativ syn på kvinnan som ytterst ansvarig för barnen.
– Om man i Sverige inför en obligatorisk ledighet som enbart riktar sig till kvinnor skapar man en situation där det är mer troligt att kvinnor blir diskriminerade på arbetsmarknaden, säger Josefin Brink.
Enligt Josefin Brink är det redan i dag tydligt att kvinnor anses som mindre attraktiv arbetskraft. Om kostnaderna för arbetsköparna ökar kommer det också att innebära att fler väljer bort kvinnor när de anställer.
– Man bygger in en drivkraft för att diskriminera kvinnor i den här lagstiftningen. Vi tror att direktivet skulle motverka förutsättningarna för ökad jämställdhet i arbetslivet.
I den resolution som EU-parlamentet godkände står skrivet att direktivet skulle innehålla minimivillkor och att det därför inte påverkar länder med bättre villkor.
Sverige med sina 480 dagars ledighet kommer alltså inte att behöva ändra längden till EU:s föreslagna 20 veckor. Men i nuläget har Sverige två veckors obligatorisk mammaledighet, vilken med nuvarande förslag måste utökas till sex veckor.
Frågan går nu vidare till ministerrådet där den svenska regeringen har en möjlighet att påverka utgången.
Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström, M, med bakgrund som jämställdhetspolitisk talesperson, kommer föra Sveriges talan. Hon är kritisk till att mammaledighet ska vara obligatorisk.
– Sveriges hållning är att det ska vara frivilligt. Det ska vara en möjlighet, inte en skyldighet och det är den svenska regeringens ståndpunkt. Jag vill inte se det här förslaget realiseras i Sverige utan att vi behåller den modell vi har, säger hon.
Ett EU-direktiv är dock tvingande, och vad som kommer hända om det inkluderar de sex veckorna undviker Hillevi Engström att svara på.
– Det här gäller ett direktiv som kommissionen har lagt och nu är det ganska lång väg fram så jag tror inte att det här blir verklighet. Jag tror att det kommer att bli en möjlighet för mammor.
FAKTA Nya EU-direktivet
• Det nya direktivet utökar mammaledighetens minimilängd från 14 till 20 veckor. Under de första 14 veckorna ska arbetsköparen betala full lön till den lediga. Sex veckors ledighet ska vara obligatoriskt.
• I december behandlas direktivet i ministerrådet. Är ministrarna överens går det tillbaka till parlamentet för ytterligare en läsning.
• Först efter en tredje läsning är det dags för slutgiltigt beslut. Processen beräknas ta åtminstone två år till, och därefter har medlemsländerna två år på sig att implementera direktivtexten.
