För två år sedan trädde nya regler för arbetskraftsinvandring i kraft. Reglerna skulle framför allt möjliggöra anställning av personer med specialkompetens från länder utanför EU. Men siffror från Migrationsverket visar att en ökande andel företag söker anställda till låglönesektorn. Störst är ökningen inom städ- och restaurangbranschen.
För att få anställa icke-europeisk arbetskraft krävs en granskning av villkoren av fackorganisationerna och på fackförbundsexpeditionerna i Stockholmsområdet har det ökade antalet ansökningar märkts tydligt.
– Jag får in 20 ansökningar i veckan. Det är som en lavin. Är det seriösa arbetsgivare får de rätt lön, men vad som händer om de är oseriösa det vågar man inte tänka på, säger Annelie Pettersson ombudsman på Fastighets Stockholmsavdelning.
Inom både restaurang- och städbranschen är svarta löner och missförhållanden allt annat än ovanliga, något som facken är väl medvetna om. Annelie Pettersson misstänker också att många företag anställer till betydligt sämre villkor än vad de uppger i sina ansökningar.
Det har också framkommit att det sker en handel med arbetstillstånd där människor som vill arbeta i Sverige får betala företagen tiotusentals kronor för ett arbetstillstånd. Men enligt Fastighets är det omöjligt att följa upp om personerna därefter får anställning.
– Vad som händer med de här människorna efter att handlingarna gått tillbaka till Migrationsverket har vi ingen aning om. Jag önskar jag kunde göra mer för de som råkar illa ut, säger Annelie Pettersson med en bedrövad suck.
Annelie Pettersson säger att hon känner sig maktlös och frustrerad och att facket saknar verktyg att hindra utnyttjandet. Det skulle behövas mer myndighetskontroll.
– Människor lockas hit och råkar illa ut, för deras skull måste vi ha en hårdare kontroll. Jag vet inte hur, men det är inte vi i facket som är ensamma ansvariga i alla fall, säger Annelie Petterson.
Innan de nya reglerna infördes, i december 2008, genomförde Arbetsförmedlingen en arbetsmarknadsprövning och avgjorde vilka branscher som tilläts anställa arbetskraft från utlandet. Nu krävs bara att företagets villkor överensstämmer med kollektivavtalet inom respektive bransch. Ansökningarna går därför ut till de berörda fackliga organisationerna för granskning, något som enligt Samuel Engblom på TCO i grunden är positivt men också kräver ökat fackligt ansvarstagande.
– Vi tycker att arbetskraftsinvandring i grund och botten är bra. Det svenska systemet för arbetskraftsinvandring är modernt och värt att värna, men problem uppstår när vi inte ställer krav på arbetsgivarna, säger Samuel Engblom, utredare på TCO.
Han säger att det är viktigt att möjliggöra för människor att komma till Sverige och arbeta, som många svenskar gör i andra länder. För deras egen skull, men också eftersom vi inom kort kommer att få en svår situation på arbetsmarknaden då många går i pension. Men det är viktigt att de som kommer hit inte blir utnyttjade.
TCO förordar därför en ökad myndighetskontroll som följer upp att företagen betalat ut rätt lön, arbetsgivaravgifter och skatter.
Men centralorganisationen anser också att Sverige bör införa en lag om solidariskt ansvar som skulle garantera att företag, som beställer tjänster av bemanningsföretag, även görs ansvariga för att dessa följer lagar och regler. Skulle detta införas skapas en möjlighet för facken att garantera lika villkor även för arbetskraftsinvandrare. Ett arbetserbjudande bör enligt TCO också bli rättsligt bindande.
– Det vi ser som lösningen är inte att återinföra arbetsmarknadsprövningen utan att skärpa kontrollerna för arbetsgivarna. Man ska ställa högre krav på staten, men facken måste också bli bättre på att följa upp, säger Samuel Engblom.
Ruben Tastas Duque, aktiv inom syndikalistiska Hotell- och Restaurangsyndikatet i Stockholm, är i grunden positiv till förslaget, men tror att en statlig kontroll skulle vara för långsam. Han betonar i stället ett ökat ansvarstagande hos de fackliga organisationerna. Han säger att han saknar förståelse för LO-förbundens påstående att de skulle vara maktlösa.
– När man hämtar arbetskraft ska det vara fackets funktion att kontrollera att företagen inte fuskar. Annars ska de inte skriva under. Vi betraktar redan vårt godkännande av ansökan till Migrationsverket som bindande.
Han ser heller ingen anledning att vänta på ett beslut från myndigheterna. När syndikatet tar emot en ansökan från företag som vill anställa utomeuropeisk arbetskraft så ställer det krav på företagen för att godkänna, något han anser att alla fack borde göra. Dels kräver syndikatet kollektivavtalsmässiga villkor, dels medlemskap i LS av SAC.
– Vi kräver att ansökan ska betraktas som ett anställningsavtal och att de anställda ska vara medlemmar hos oss. Medlemsavgiften ska betalas för ett år i förskott av arbetsgivaren. Om de sedan inte följer avtalet tillgriper vi stridsåtgärder.
FAKTA Arbetstillstånd
• Hittills i år har migrationsverket beviljat 12 131 arbetskrafts-
tillstånd.
• Av dessa gäller 5 457 arbeten som saknar krav på särskild yrkes-utbildning.
• Tillsammans med kategorierna service och hantverksarbete utgör dessa ungefär 70 procent av den totala arbetskraftsinvandringen.
• Antal utfärdade arbetstillstånd för specialistyrken var 2 680 till antalet.
• Tillstånden kan återkallas om en arbetskraftsinvandrare som mister sin anställning inte hittar ett nytt jobb inom tre månader.
Källa: Migrationsverket