Arbetaren har tidigare rapporterat om regeringens nya etableringsreform enligt vilken Arbetsförmedlingen ska ta över ansvaret för att integrera nyanlända flyktingar (se nr 47/2010).
Kritiker menade då att ersättningsnivåerna inte är tillräckligt höga för att nyanlända flyktingar ska klara sin försörjning.
Nu hävdar även näringslivet att reformen är underfinansierad.
Enligt lagen om etableringsstöd ska Arbetsförmedlingen ansvara för att alla nyanlända får en så kallad etableringslots.
Upphandlingen av lotstjänsterna ska genomföras enligt lagen om valfrihet, och deras uppgift ska vara att hjälpa personen att skapa ett nätverk och slussa ut den i arbete.
– Vi tycker att själva idén är bra, men man måste göra hantverket rätt, säger Ulf Lindberg, näringspolitisk chef på Almega.
Han säger att lotsreformen har problem med alldeles för klen finansiering och att det finns klara brister i utformningen av systemet. När det gäller den ekonomiska biten är ersättningen för att ställa upp som lots så pass låg att många av de etablerade företagen, med mångårig erfarenhet av coach- och bemanningsbranschen, uppgett att de inte är intresserade av att delta i upphandlingarna.
– Den stora risken är att det blir stora kvalitetsbrister. Det är risk för att det bara blir dåligt utbildade lotsar och mindre nogräknade företag som bara byter skylt och går in i branschen utan kunskap, säger Ulf Lindberg.
Han menar att det finns en hel del systemfel som kunde ha undvikits om Arbetsförmedlingen hade varit mer villig att diskutera och dra lärdom av de etablerade aktörerna.
– Det finns till exempel ett krav på att klienten får en heltidsanställning för att lotsarna ska få slutbetalningen för sin tjänst. Men oftast så kan det ju vara bättre att personen arbetar deltid och parallellt får lära sig svenska. I och med det här systemet uppstår en konflikt mellan svenskundervisning och arbete. Då riskerar man att företagen premierar det de får betalt för, säger Ulf Lindberg.
Enligt Ulf Lindberg är även maxantalet för hur många deltagare en lots får coacha problematiskt.
– Nu är det max 30 klienter per coach och vi tycker att det är lågt. Man skulle enkelt klara 40 klienter och det här skulle ju självklart vara positivt för företagens finansiering. Lyckas de med fler så får de också betalt oftare.
Det är Arbetsförmedlingen som är ansvarig för utformningen av lotssystemet och myndigheten ser inte något fog för Almegas kritik.
– Det är marknaden som får avgöra om ersättningen är får låg. Den absoluta majoriteten av de kommuner som tar emot 20 eller fler flyktingar har i dag lotsar inom kommunen eller inom pendlingsavstånd, säger Bengt Greiff, på Arbetsförmedlingens integrations- och etableringsavdelning.
Han menar att det faktum att 110 lotsar redan har anmält att de vill delta i projektet bevisar att ersättningen är rimlig. Bengt Greiff är inte rädd för att ersättningsnivån ska resultera i bristande kvalitet.
– Vi har varit väldigt tydliga med vilka krav vi ställer. Vi ser till att säkerställa att lotsarna kan leva upp till kraven innan man kontrakterar dem, säger Bengt Greiff.
Han berättar att Arbetsförmedlingen kommer att göra stickprovskontroller för att garantera att kraven efterföljs. Och att anledningen till att de begränsat antalet klienter per lots beror på att myndigheten vill säkerställa att en aktör har tid till att hjälpa varje person.
– Sedan kan man också byta lots om man inte är nöjd, säger han.
Han ser inte heller problem med att lotsarna kommer att premiera ett heltidsjobb före svenskundervisning.
– Det vi kan konstatera är att även om man får heltidstjänst så går det att läsa svenska på kvällstid. SFI brukar vara flexibla.
