Kinesiska företag köper upp mer och mer av den odlingsbara marken och naturresurserna i länder som Zambia, Zimbabwe, Uganda and Tanzania. Och medan Afrikas naturrikedomar rinner ut ur kontinenten erbjuder företagen de inhemska arbetarna dåliga arbetsvillkor och låga löner.
Men nu rapporterar tidningen Times of Zambia att arbetare vid flera kinesiskt ägda företag har börjat protestera.
Ett exempel där oroligheter har brutit ut är i kolgruvan Collum mine i landets sydliga distrikt Sinazongwe. Times of Zambia skriver att stämningen mellan de anställda och de kinesiska cheferna varit spänd under den senaste tiden.
Arbetarna är missnöjda med dålig arbetsmiljö, obefintlig säkerhet och låga löner. När BBC var på plats vid gruvan skyfflade anställda kol i bara shorts och t-tröja. Luften var full av koldamm och arbetarna saknade ansiktsmasker, skyddsskor och arbetskläder.
De anställda tjänade dåligt och bodde i lerhyddor i närheten av gruvan. Bäcken som rann bredvid gruvan var svart av kol och förstörde försörjningsmöjligheterna för de närliggande jordbruken.
Missnöjet hos gruvarbetarna nådde sin kulmen i oktober månad då 200 arbetare gick samman i en protest. Vid protesten besköts de demonstrerande arbetarna av två kinesiska chefer, med 13 skadade som följd.
Men trots att flera arbetare skadades allvarligt slipper cheferna åtal.
Gruvans ägare, den kinesiske affärsmannen Xu Jianxue, har ett omfattande nätverk med kontakter i regeringen och myndigheterna ingrep och förhandlade med de skadade arbetarna. Times of Zambia skriver att förhandlingen ledde till en ekonomisk överenskommelse mellan företaget och de skottskadade.
Det täta samarbetet mellan Afrikanska regeringar och utländska bolag har fått stark kritik av bland andra Moeltesi Mbeki – bror till Thabo Mbeki, Sydafrikas tidigare president.
Han menar att den nya politiska eliten i södra Afrika samverkar med de tidigare vita härskarna och de utländska bolagen i att sälja ut naturtillgångarna mot smulor. En uppfattning som delas av Kjell Havnevik, forskare på Nordiska Afrikainstitutet.
– Man kan mycket väl säga att det är en ny typ av kolonialism. Det som är annorlunda nu är att det är Kina och Indien. Men det var inte bättre förut med de gamla kolonisatörerna, de misskötta och utnyttjade de här länderna för sitt eget syfte och biståndet har inte bidragit med någonting, säger han.
– Poängen med att Kina är så framgångsrikt är att Kina inte ställer några krav på mänskliga rättigheter. Men de stora bolagen från norr och från USA är ju också där och sysslar med samma exploatering, understryker Kjell Havnevik.
Han berättar att denna typ av nykolonialism har stegrats under de senaste åren och att en anledning till detta är klimatfrågan. När oljan sinar och matpriserna går upp behöver länderna i norr mark.
– Det är globala frågor som nu får sin följd i Afrika där företag tar över allt inflytande över mineraler och mark. Detta är speciellt tydligt när det gäller markanvändning. Man tar afrikansk mark i anspråk för att producera mat och energi till sina egna länder, säger Kjell Havnevik.
Fenomenet kallas landgrabbing och drabbar inte bara Afrika utan även länder i Sydamerika.
– Företagen tar landutrymmen för egna syften med motiveringen att den här marken inte används, men det är bara något som företagen hävdar. De hävdar att 75 procent av den mark som inte används på jorden finns i Afrika och Sydamerika. Jag är jättetveksam till om det verkligen är mark som inte används, säger Kjell Havnevik.
Han berättar att det även finns ett svenskt företag som gjort försök att köpa upp odlingsbar mark i Etiopien. Men företaget, som kommer från Örnsköldsvik, misslyckades.