På en presskonferens i Rosenbad presenterades på tisdagen ytterligare två delar av den statliga Långtidsutredningen. En av rapporterna behandlar ofrivilliga deltidsanställningar och är författad av professor Bertil Holmlund och doktorand Susanne Ek vid Uppsala universitet. Forskarna har kommit fram till att ersättningen för de deltidsarbetslösa både bör vara längre och högre än för heltidsarbetslösa, men att den bör trappas ned till en lägre nivå efter en
period.
Bertil Holmlund sade att a-kassans utformning missgynnar deltidsarbetslösa i onödan och menade att samhället skulle tjäna på att ge den här gruppen en mer generös ersättning.
– Deltidsarbetslöshet är ofta en språngbräda till ett heltidsjobb, sade Bertil Holmlund.
Han menar att med en mer generös ersättning så får de heltidsarbetslösa starkare motiv till att skaffa sig ett deltidsarbete, varifrån de lättare kan gå vidare till en heltidssysselsättning. För de deltidsarbetande som aktivt sökte jobb tog det i snitt ett år innan de fick ett heltidsarbete.
Sverige har tidigare haft en mer generös a-kassa för deltidsarbetslösa. Under 1970-talet kunde en deltidsarbetslös få a-kassa i 150 dagar och under 1990-talet uppgick antalet ersättningsdagar till 300. Men efter en stor reform 2008 kan en deltidsarbetslös endast få ersättning för 75 dagar. I dag är 4 procent av Sveriges arbetsföra befolkning deltidsarbetslös.
Den andra delrapporten som presenterades på presskonferensen handlade om socialförsäkringen och var författad av Eva Mörk, professor vid nationalekonomiska institutionen på Uppsala universitet.
Hon konstaterar att dagens socialförsäkring fungerar dåligt. Eva Mörks slutsats är att det borde införas en statlig dagpeng till alla arbetslösa som inte uppfyller kraven för att få a-kassa. I dag får många arbetssökande socialbidrag på grund av att de inte är medlemmar i a-kassan eller inte varit inskrivna tillräckligt länge.
– Då skulle det lösgöras resurser på socialen, sade Eva Mörk vid presskonferensen.
Hon vill också att de sociala myndigheterna ska sluta kräva sina klienter på motprestationer för att få försörjningsstöd.
Eftersom reglerna är luddigt skrivna finns det regionala skillnader och det har förekommit fall där socialkontor vägrat att betala ut pengar för att personer inte uppfyllt myndighetens krav. Eva Mörk menar att detta leder till att socialbidrag inte blir till det yttersta skydd för de allra mest behövande som det är tänkt att vara.
– Kraven ska ställas på arbetsförmedlingen men det är tveksamt om man ska betinga det yttersta skyddsnätet.
Fakta: Långtidsutredningen
• Statliga Långtidsutredningen fokuserar på hur arbetsmarknaden, sysselsättningspolitiken och socialförsäkringssystemen fungerar.
• Resultaten presenteras i delrapporter. De senaste (se Arbetaren 51-52/2010) innehöll kontroversiella förslag om sänkta löner för äldre och slopade turordningsregler.
• Slutrapporten presenteras våren 2011.