Den senaste kvartalsstatistiken som kommit in under januari visar en splittrad bild av Europa: stark tillväxt i länder som Sverige och Tyskland, men i Storbritannien en återgång till negativ tillväxt som chockerade kommentatorerna.
Bedömare är oense om huruvida kontinenten är på väg mot stabil återhämtning eller hotar att vända nedåt på nytt.
I sin rapport över den världsekonomiska situationen 2011 konstaterade FN-organet UNCTAD att ”återhämtningen döljer ett antal betydelsefulla svagheter” och varnade för ”risken för en förnyad ekonomisk nedgång”.
Under det årliga toppmötet World Economic Forum i Davos nyligen rådde också splittring mellan EU:s viktigaste byråkrater, som förespråkar att ytterligare pengar ska pumpas in i Eurozonens krisfond, för att täcka väntade framtida kriser i Spanien, Portugal och kanske Belgien, och de två tyngsta regeringarna i området, Frankrike och Tyskland, som vägrar att skjuta till mer resurser.
EU-kommissionens ordförande Manuel Barroso och Tysklands förbundskansler Angela Merkel ska ha hamnat i ett regelrätt gräl, enligt The Guardians rapport.
Men i ett avseende verkar alla viktiga ekonomiska makthavare överens: nedskärningspolitiken måste fortsätta.
I mitten av januari lade EU-kommissionen fram sin ”Annual Growth Survey”, en tung rapport med rekommendationer för unionens ekonomiska politik.
För att understryka budskapet deltog hela tre kommissionärer i presentationen av rapporten: Barroso, arbetsmarknadskommissionären Laszlo Andor och ekonomikommissionären Olli Rehn.
Med Rehns ord efterlyste rapporten ”strukturella reformer” och ”rigorösa nedskärningar”. Annars, varnade Rehn, kommer EU att stagnera med en tillväxt på 1–1,5 procent de närmaste tio åren.
Mer specifikt krävde rapporten höjning av pensionsåldern, socialförsäkringsreformer inriktade på att göra förmånerna mer svårtillgängliga, en avreglerad arbetsmarknad och ”strikt och varaktigt tillbakahållande av löner”, enligt EU Observers referat.
Fackföreningsrepresentanter kritiserade skarpt rapporten:
– EU riskerar att sätta sig själv på kollisionskurs med demokratin, förklarade exempelvis Europafackets ordförande John Monks.
I mars ska ministerrådet ta ställning till om man accepterar rapportens rekommendationer. I så fall förutsätts att de på ena eller andra sättet ska arbetas in i medlemsländernas budgetar.
I vilket fall som helst, skiljer sig rekommendationerna inte alltför mycket från vad som redan händer.
I en rad länder fortsätter nedskärningarna – men också reaktionerna mot dem – i varierande utsträckning.
I Storbritannien, där BNP alltså har sjunkit trots att de tyngre nedskärningarna ännu inte börjat bita, hölls nya studentdemonstrationer med 10000-tals deltagare under lördagen.
I Manchester blev den Nationella studentorganisationens ordförande Aaron Porter bortjagad från demonstrationen av deltagarna, som betraktar honom som för medgörlig och en broms för radikalare aktioner.
På söndagen följdes studentdemonstrationerna av aktioner från den nybildade aktionsgruppen UK Uncut, i 30 olika städer med tusentals deltagare, utanför kända företag utpekade som skattesmitare.
I London använde polisen pepparsprej mot aktivister som belägrade klädkedjan Boots. En dag tidigare hade Londonpolisens Hugh Orde väckt uppseende genom att förklara att den nya vågen av aktioner tvingade fram ”mer extrema polistaktiker”.
I Spanien har pensionsåldern nu höjts till 67 år, efter att regeringen nått en överenskommelse med de viktigaste fackföreningarna.
I Portugal däremot har regeringen misslyckats med att få någon förståelse för sitt åtstramningsprogram, där ett av de senaste inslagen är en sänkning med en tredjedel av avgångsvederlagen vid uppsägningar.
Vid en demonstration utanför premiärministerns bostad nyligen greps ett flertal fackliga aktivister, däribland Statstjänstemannafackets ordförande José Manuel Marques, vilket lett till arga protester.
I Grekland, hittills scenen för Europas hårdaste protester, är det just nu transportkaos med tätt återkommande strejker i tågtrafiken, stadsbussarna och Atens tunnelbana, i protest mot planerade nedskärningar och massuppsägningar.
Även resenärerna agerar: en ny rörelse vägrar köpa biljetter och sätter sopsäckar över biljettautomaterna i protest mot avgiftshöjningar.
Samtidigt laddar landet inför 23 februari: då har nästa nationella 24-timmarsstrejk bland såväl privat som offentligt anställda utlysts.
