Så kan det gå. Och om detta kan man tycka olika – men kanske är en enstaka rasistisk nyhetstidning ett rimligt pris att betala om systemet i övrigt fyller sitt syfte?
Om det i sin helhet skapar ekonomiskt utrymme för andra perspektiv än de som återfinns i liberal mittfåremedia.
Andra utsagor om världen än de där framgång likställs med positiva kvartalsrapporter och demokrati med deltagande i parlamentariska val.
Strax innan denna tidning ska skickas till tryckeriet surfar jag runt på Nationell Idags hemsida.
Inledningsvis är läsningen provocerade, men inom kort är den bara – enformig. Alla artiklar tycks handla om samma sak.
Om brott som påstås ha begåtts av människor med annan hudfärg än vit. Och om att ”makthavarna” försöker tysta sanningen och de obekväma, självutnämnda, sanningssägarna.
”Muslimska ’hallickgäng’ härjar i England – media erkänner storskalig mörkläggning” är en typisk rubrik. ”Massinvandringen orsakade finanskrisen” är en annan.
Varför är då detta intressant? Varför ge rasisternas konspirationsteorier mer uppmärksamhet än nödvändigt?
Just nu är det intressant för att Presstödsnämnden, den myndighet som fördelar stöd till nyhetstidningar, parallellt med att den slagit fast att Nationell Idag uppfyller kraven för att beviljas stöd hotar att dra in stödet till Arbetaren.
Med hänvisning till att Arbetaren inte lever upp till presstödsförordningens definition av en ”allmän nyhetstidning”.
Det kan låta okontroversiellt – att en tidning som inte uppfyller de uppställda kraven inte beviljas skattefinansiering – men fullt så enkelt är det inte.
Tidigare har nämnden granskat huruvida de tidningar som söker stöd uppfyller tekniska krav i fråga om exempelvis antal prenumeranter eller tillräcklig mängd egenproducerat material.
När Arbetarens stöd nu hotas är det för att Presstödsnämnden för första gången beslutat att slå ned på en tidnings faktiska innehåll.
Anledningen? Att Arbetaren valt att förstärka sin bevakning av ett av samhällets mest underbevakade områden – samma område som utgjort den röda tråden i tidningens berättelse om världen sedan det förra seklet var ungt.
Det handlar om den grundläggande konflikten mellan arbete och kapital. Om facket och arbetsmarknaden. Om dig och ditt jobb.
Länge har Sveriges Arbetares Centralorganisation, SAC, stått för en betydande del av Arbetarens finansiering.
Betydelsen av denna insats ska inte underskattas, tidningens konsekventa kompromisslöshet har gett den en spridning och betydelse för samhällsdebatten som vida överskridit dess upplaga.
Dagens läge är dock ett annat än när alliansregeringen tillträdde. Den medlemsflykt som a-kasseförsämringarna 2006 drev fram blev ett ekonomiskt dråpslag för många fackföreningar. Så även för SAC.
Presstödsnämndens beslut, som fattas den 14 februari, är därför helt avgörande för tidningens framtid. Beslutet går inte att överklaga.
Totalt står närmare tre miljoner kronor på spel. Det är vad det kostar att göra, trycka och distribuera den tidning du håller i din hand varje år.
Det är en ansenlig summa pengar, men den ska också sättas i sin kontext. Svenska Dagbladet erhöll förra året 62408000 kronor i stöd. Gunilla Herlitz, vd på Dagens Nyheter, taxerade 2009 en inkomst på 3,5 miljoner kronor.
I sista instans handlar dock inte kontexten om kronor och ören, utan om samhället vi lever i och bilden av detsamma. Ytterst: om mångfalden och demokratin.
Sedan 1922 har Arbetaren varit en
frihetligt socialistisk pressröst, unik i sitt slag. Nu är dess existens hotad.
Om Pressstödsnämndens beslut riskerar att minska mångfalden i det svenska medielandskapet? Nja, Nationell Idag kommer ju att finnas kvar.