Regeringen ska satsa en miljard kronor på Omvårdnadslyftet under en fyraårsperiod.
Från och med 1 juli 2011 kommer kommuner att kunna söka pengar till utbildningssatsningar för undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen.
– Det är skitbra att man får studera, att utslitna vårdarbetare inte bara ska behöva slava. Men problemet är att inom de snäva ekonomiska ramar som vården bedrivs i dag finns det inget utrymme att använda sin kunskap. Så i slutänden kommer det vara en dålig investering. Om målet är att höja statusen, att fler ska vilja jobba med det här, så krävs det löneökningar och resursförstärkning, säger Ida Hansen, vårdarbetare och medlem i Stockholms Vårdarbetarsyndikat av SAC.
Hon ser en stor risk att Omvårdnadslyftet kommer att leda debatten om vården i samma riktning som den om läraryrket efter Lärarlyftet, den statliga fortbildningssatsning som från 2007–2010 skulle höja lärarnas kompetens, men som möttes av svalt intresse och hård facklig kritik.
– Man säger att bristerna i en bransch beror på att personalen är undermålig. Inte att arbetsvillkoren gör det omöjligt för den som arbetar att räcka till. Det här blir ett dolt skuldbeläggande av personal som redan har mycket större kunskaper än de har möjlighet att visa. Det är tid som är en bristvara i vården, inget annat. Med ett nedtryckt psyke kan man inte utveckla någon organisation. Det är nedbrytande.
Kommunal anser att Omvårdnadslyftet är att behandla symtomet och inte den bakomliggande sjukdomen. Fackförbundet menar att det stora problemet inom äldreomsorgen är att lönen är så låg och villkoren så dåliga att ingen vill arbeta där.
– Det är för få som söker omvårdnadsprogrammet på gymnasiet. 1980 var det 18 000 personer som sökte omvårdnadsprogrammet som förstahandsalternativ och i år bara 4 300. Då måste man fundera på varför folk inte söker sig till yrket trots att det kommer att finnas hundratusentals lediga jobb i den här sektorn om några år.
– Vi har analyserat orsaken under flera år och vår analys är att arbetsvillkoren blir allt sämre med tätare helgtjänstgöring och fler arbetspass i veckan. Förr var de delade turerna nästan borta men nu är de tillbaka och mycket vanliga. Väldigt många är timvikarier och tvungna att passa telefonen varje morgon. Vårdbiträdena är nutidens daglönare, säger Annelie Nordström, förbundsordförande i Kommunal.
– Det skiljer många tusenlappar mellan ett vårdbiträdes och en industriarbetares lön trots att de har lika lång yrkesutbildning. Ungdomarna hör ju det här hemma vid köksbordet, de ser hur deras mammor har det och då söker man sig inte till det yrket. Ungdomar är ju inte dumma, säger Annelie Nordström.
Hon menar att receptet för högre status i stället borde vara en lag om att heltid bör vara norm i skattefinansierad verksamhet. I dag arbetar 48 procent av Kommunals medlemmar deltid.
Annelie Nordström tycker också att regeringen bör ge kommunerna stimulanspengar för att öka bemanningen i äldreomsorgen.
– Om du tänker dig att hälften har deltid så är rätten till att få jobba heltid så mycket mer värt i pengar än en högre lägstalön. Lägstalönerna är drygt 16 000 och om man då jobbar 64 procent kan du räkna ut hur lite man får i lön.
– Det är inte första gången någon satsar på utbildningsaktiviteter. I någon mån har de ett gott hjärta men det blir fel. Det är inte där problemet ligger. Det är som att slänga in pengarna i ett svart hål.
En färsk enkätundersökning från Kommunal visar att undersköterskor blir allt bättre utbildade, men att deras kunskaper inte leder till ökat ansvar och högre lön.
– Det tycks mer som om det är någon slags kosmetika, säger Annelie Nordström.
När Arbetaren försöker få en kommentar till Kommunals kritik av barn- och äldreminister Maria Larsson (KD) meddelas vi att vi först måste skicka frågorna skriftligen.
Men efter att vi mejlat frågorna får vi beskedet att Maria Larsson inte längre hinner svara på våra frågor, så vi hänvisas vidare till en tjänsteman på socialdepartementet.
– Tanken är att personer ska få växa i sina yrkesroller. Att förmå personer att stanna kvar i yrket och att i större utsträckning söka sig till yrket, säger Henrik
Kjellberg, politisk sakkunnig.
Han säger att när det gäller de statusproblem som Kommunal pekar på, med låga löner i kombination med deltid, så har detta inget att göra med viljan att höja statusen i Omvårdnadslyftet.
Hur ska vårdbiträdena bli motiverade till att utbilda sig mer när det inte leder till högre lön?
– Alla erfarenheter visar att utbildning leder till utveckling. På ett personligt plan, men också av yrket generellt. Man kan heller alls inte utesluta att det även leder till löneökningar.
När Anders Borg kommenterade långtidsutredningen för två veckor sedan sade han att lägsta lönerna inom till exempel Kommunalsektorn var problematiska. Hur går sänkta lägstalöner, i Kommunals fall 15 600 kr, ihop med att ni vill höja statusen?
– Omvårdnadslyftet är, som sagt, en utbildningssatsning. Någon koppling till diskussionen om lägstalöner finns inte.
FAKTA VÅRDSEKTORN
• Fram till år 2030 kommer behovet av anställda att öka med 110 000 personer inom hälso- och sjukvården och med 150 000 personer inom äldreomsorgen för att klara de demografiska förändringarna med allt fler äldre. Detta eftersom många som i dag arbetar i sektorn pensioneras samtidigt som befolkningen blir allt äldre.
• Om deltidsarbetet inom denna sektor minskade till samma nivå som på övriga arbetsmarknaden skulle rekryteringsbehovet minska med 180 000 personer. Samtidigt vill mer än var fjärde anställd inom vården jobba fler timmar.
• 48 procent av Kommunals medlemmar arbetar deltid. Inom äldreomsorgen har sex av tio deltidstjänster. Nio av tio deltidsarbetande Kommunalmedlemmar är kvinnor.
Källa: Kommunal
