Lagen skulle svårt inskränka offentliganställdas rätt att förhandla kollektivt samt höja deras egenavgifter till både pensioner och sjukförsäkring. Den innehåller också nedskärningar i program som BadgerCare och Medicaid ,som betalar sjukvård åt låginkomstfamiljer. Walker är den första av en rad amerikanska guvernörer som planerar liknande förslag.
Manifestationen, som ärr högljutt men genomgående fredligt, fylls av allt från gymnasie- och universitetsstudenter till bibliotekarier och byggnadsarbetare. Många uppfattar detta som den värsta attacken på fackföreningarna på över 50 år. Tim Frandy, lärare vid University of Wisconsin förklarar:
– De offentliganställdas fack kan inte längre förhandla om avgifterna till sjukförsäkring och pensioner, de förlorar sitt inflytande över reglementet på arbetsplatserna och rätten till rättslig prövning i tvister. Ovanpå det försvårar den insamlingen av medlemsavgifter och kräver att fackföreningarna måste organisera stora omröstningar varje år bara för att få fortsätta existera. Det är helt utan motstycke, ingen annan stat har så extrema antifackliga lagar, säger han.
Många av demonstranterna har sovit i delstatsparlamentets byggnad sedan förra tisdagen, både för att hålla byggnaden öppen så att demonstrationerna kunde fortsätta och för att ge vittnesmål i en över 100 timmar lång oavbruten offentlig utfrågning, som innehåller såväl politisk argumentation mot förslaget som personliga berättelser. En tårögd 15-årig gymnasiestudent ger sin familj som exempel:
“Min far är arbetslös, och min mor är anställd på universitetet med en lön under $28 000 efter att avgifterna dragits. Med denna lag skulle hennes lön sänkas till ungefär $24 000 om året, för fyra personer. Man kan inte försörja en familj på $24 000 om året.”
Scott Walker har bestämt vägrat att vare sig backa eller modifiera lagen.
– Jag försäkrar er att inte för ett ögonblick kommer demonstranternas röster tillåtas dränka rösterna från miljontals skattebetalare
Stämningen i manifestationen är trots det optimistisk.
– Protesterna ger mig hopp. Folk står eniga på ett sätt jag aldrig sett tidigare. Folk är passionerade. Attityden brukar vara en axelryckning och att vi är för svaga för att påverka något. Den här gången står folk upp och ropar NEJ!, säger Sandyrae Thistle, lärare på Madisons tekniska högskola.
Men protestens organisatörer är oroliga.
– Tyvärr är jag inte särskilt optimistisk. Demonstranterna verkar hoppfulla men de som har inblick bakom kulisserna, och som verkligen följt frågan, är mycket bekymrade. Om den här sortens fackföreningsbekämpning går igenom i Wisconsin, kommer antagligen resten av landet att följa efter. Ohio arbetar på en liknande lag, liksom andra stater, säger doktoranden Zach Baumgart.
Republikanerna i Wisconsins senat har tillräcklig majoritet för att rösta igenom lagen själva, men omröstningen kan inte genomföras utan fulltalig församling och hittills saknas fjorton demokratiska senatorer. I en bisarr vändning har polisen skickats ut för att hitta de försvunna senatorerna, men de tycks ha flytt utanför delstatens gränser.
I lördags hölls också en betydligt mindre (runt 2000 deltagare) stöddemonstration för lagen, organiserad av den konservativa Tea Party-relsen. Budskapet var att det råder svår ekonomisk kris i Wisconsin och uppoffringar måste göras.
Tim Frandy avfärdar det:
– Det handlar inte om delstatsfinanserna. Fackföreningarna har redan accepterat ökade egenavgifter. Besparingen motsvarar ungefär 10% av budgetunderskottet, och överskuggas av de 140 miljoner dollar i skattesänkningar som guvernören skänkte till höginkomsttagarna för några veckor sedan. Budgetdiskussionen är inget annat än en skenmanöver. Syftet med lagen är att krossa facken och etablera en permanent republikansk majoritet i delstaten, säger han.
