Övervakningen av anställda har ökat lavinartat under de senaste 20 åren. I dag sitter det kameror på fabrikerna, GPS-utrustning i taxibilarna, hemtjänsten registreras genom kodsystem och i Vasastan i Stockholm alkoholtestas brevbärarna två gånger om dagen.
Posten AB i Vasastan, Stockholm, har investerat i alkolås som de har monterat på brevbärarnas digitala nyckelskåp. För att hämta ut och lämna tillbaka de nycklar som brevbäraren Robert Huselius behöver i sitt arbete måste han blåsa i en alkoholmätare. Två gånger om dagen testas hans nykterhet trots att han varken har körkort eller ett yrke som riskerar säkerheten för någon annan.
– Jag börjar med att byta till mitt personliga munstycke, alla har ett eget av hygieniska skäl. Sedan blåser jag ut, det gäller att ha en jämn utandning i fem sekunder, säger Robert Huselius.
När alkolåset piper och signalerar grönt kan han öppna skåpet.
– Varje gång jag gör det här känner jag mig arg och irriterad över att jag ska behöva utstå sådant här trams.
Brevbärarna på kontoret i Vasastan behöver komma in i nyckelskåpet varje morgon inför postrundorna och varje eftermiddag när nycklarna ska hängas tillbaka. Robert Huselius använder cykel för att ta sig runt i sitt distrikt kring S:t Eriksplan medan de flesta andra går och kör en rullvagn med post framför sig.
– Varför är det så viktigt att kontrollera vår nykterhet när det inte är viktigt att kontrollera de som sitter högre upp och har ett större ansvar, till exempel personalansvar?
Robert Huselius svarar på sin egen fråga: det är en fråga om klass och ett sätt för cheferna att utöva makt genom ökad kontroll.
– Man ser på oss postiljoner som om vi vore försupet slödder.
När alkolåset presenterades för lite mer än en månad sedan ställdes personalen inför ett faktum. En vecka efter att de fått informationen monterades låsen upp. Trots att många var kritiska hade de inget att säga till om, beslutet var taget över deras och de närmsta chefernas huvuden.
– Det händer något med människor när man känner att cheferna inte ens litar på att man kommer nykter till jobbet.
Robert Huselius berättar att missnöjet bland brevbärarna har resulterat i att många lurar alkotestet, inte för att de är onyktra utan för att de känner sig förnedrade. En person kan till exempel hämta ut nycklarna till hela arbetslaget och på så sätt fungerar inte alkolåset på det sätt som det är tänkt.
– Det enda som återstår är en dyr förnedringsprocess och en missförtroendeförklaring från toppen och nedåt.
– Hyser ledningen ingen tillit till mig, hyser jag ingen tillit till dem.
Anställdas frustration över arbetsgivares ökade kontroll är inte ovanlig. Lars Ivarsson, arbetslivsforskare vid Karlstad universitet säger till Arbetaren att det finns en rad exempel på hur anställda förvandlas från lojala till illojala.
– Ju mer kontroll de anställda utsätts för ju mer motstånd kommer de att göra. Det finns mycket forskning som visar det. Mer kontroll gynnar inte lojaliteten hos de anställda. I stället uppkommer det ett hämndbegär hos personalen. Det finns otaliga exempel på saboterade stämpelklockor inom industrin. Arbetstagarsidan svarar med att hitta kryphål, man stämplar till exempel ut åt varandra.
Lars Ivarsson berättar att det råder en konflikt mellan det gamla och det nya sättet att se på arbetskraft. Förr betalade man per tidsenhet, arbetsgivaren betalade för den tid den anställde arbetade, numera vill de betala för resultatet. Lars Ivarsson menar att det nya fokuset på betalning efter resultat är en av anledningarna till den ökande kontrollen.
– Dagens arbetsgivare vill helt enkelt inte betala för tid som personalen ägnar åt privatsaker som toalettbesök, Facebook eller privatsamtal.
Men han säger att den utbredda övervakningen bara kan fortgå så länge det är ont om jobb. När trenden vänder och det finns fler arbetstillfällen kommer arbetskraften att undvika jobb med hård kontroll.
Men än så länge pekar trenden mot ökad övervakning och kontroll av anställda.
– Den här utvecklingen har gått snabbt, på bara 15 år har det gått från att ej vara tillåtet till helt tillåtet. Numera görs det oerhörda ingrepp på den personliga integriteten, säger Kurt Junesjö, expert på arbetsrätt och tidigare förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd i 25 år.
Redan på 1950-talet blossade det upp en debatt om kontroll när arbetsköpare ville införa stämpelklockor på fabriker. Cheferna tyckte att det var praktiskt att hålla koll på när arbetarna kom och gick. Men många arbetare blev förbannade och ett flertal mål drevs till Arbetsdomstolen. Där fastslog AD att arbetsköparen inte hade rätt att använda tidur om det inte fanns något stöd för det i kollektivavtalet.
– Det har gått från att det inte ens var tillåtet med stämpelklocka om det inte stod i kollektivavtalet på 1950-talet till i dag då arbetstagarna är helt utan några som helst skydd.
Den stora vändpunkten kom 1991. En chef på ett pappersbruk i Norrland anade att det fanns haschrökare bland några av fabrikens ställningsbyggare. Chefen ansåg att det var en säkerhetsrisk då en ställningsbyggare kunde tappa ställningsdelar i huvudet på sina arbetskamrater och fackförbundet på arbetsplatsen gick därför med på ett drogtest. Men några av ställningsbyggarna vägrade att testa sig och blev därmed uppsagda.
Detta fall togs upp i Arbetsdomstolen som dömde till företagets fördel med motiveringen att testet gjordes av en läkare med sekretess, helt utan insyn av företagsledningen. Och att provsvaren redovisades kollektivt vilket innebar att företaget bara kunde se om någon eller några bland arbetarna var drogpåverkad och inte vem som var det. Den här domen blev prejudicerande och öppnade upp för helt nya möjligheter för kontroll på arbetsplatserna.
– Vi arbetsrättsjurister blev väldigt upprörda över den här domen. Den gav arbetsgivaren rätt till tvångsmässig läkarundersökning, vilket är en allvarlig kränkning av den personliga integriteten, säger Kurt Junesjö.
Ställningsbyggardomen öppnade porten för fler liknande mål i Arbetsdomstolen.
1998 vägrade en städerska på Oskarshamns kärnkraftverk att underkasta sig ett drogtest. Trots att hon inte hade något med själva kärnkraftshanteringen att göra ansåg företaget att de hade rätt att testa henne. Kvinnan fick sparken och fallet togs upp i Arbetsdomstolen. Även den domen gick på arbetsköparens linje och målet blev prejudicerande. Nu motiverades giltigheten med att testet bara kontrollerade olagliga droger, det var alltså än så länge inte tillåtet att kontrollera alkohol, som är en laglig drog.
Fram till 2001 hade hälso- och drogtester bara gjorts av företagshälsovården eller sjukvårdspersonal med sekretessregler och krav på hög säkerhet. Men 2001 kom ett fall som skulle urholka rätten till personlig integritet på arbetsplatsen ännu mer. Fallet rörde en arbetsledare som tog med sig en hemmagjord uppsättning för drogtest till sin arbetsplats på Fryshuset i Stockholm. Han misstänkte att en anställd skolvärd använde droger och ansåg att det var olämpligt med tanke på rörelsens arbete mot droger.
Den här gången rörde det sig alltså om en privatperson som skulle testa en anställd helt utan identitetsskydd och sjukvårdens sekretess. Men Arbetsdomstolen gav arbetsledaren rätt. I och med den domen föll kravet på att testen skulle göras av sjukvården och fokus för att legitimera drogtest flyttades från säkerhet till lämplighet.
– När domen om Fryshuset kom trodde jag inte att det kunde bli värre, men det kunde det, säger Kurt Junesjö.
Sommaren 2009 avgjorde Arbetsdomstolen ett fall där två sopåkare blivit av med jobbet efter att de vägrat att göra alkotest inför sina chefer. Åkeriet hade monterat alkolås på ett nyckelskåp som var placerat direkt utanför cheferna kontor. Det enda som skilde chefernas rum och det rum där sopåkarna förväntades göra alkotest var en glasvägg. Cheferna kunde alltså sitta på sina kontor och titta ut på dem som blåste. Även i detta fall fick arbetsköparna rätt i domstol.
– Det här skulle inte kunna hända någon annanstans än på arbetsplatserna. Det finns lagar som reglerar om du vill övervaka ett torg med kamera men så fort du kommer in på en arbetsplats har arbetsgivaren rätt att sätta upp kameror var han vill, till och med mikrofoner, bara han pillar upp en skylt, säger Kurt Junesjö.
– Synen på arbetare i dag skiljer sig inte mycket från synen på grisar på en svinfabrik. De är båda produktionsfaktorer. De övervakar grisarna i ladugården med kameraövervakning precis som de övervakar arbetare på arbetsplatserna.
Kurt Junesjö säger att det finns fyra faktorer bakom ökningen av övervakning. Först och främst har den tekniska utvecklingen möjliggjort en helt ny typ av övervakning, genom kodlås, datorsystem och övervakningskameror. Den andra faktorn är Arbetsdomstolens domar.
– Arbetsdomstolen är en barometer på samhället. Den känner av stämningarna i samhället och det har varit en väldigt arbetarfientlig stämning väldigt länge.
Den tredje faktorn är att arbetsvillkoren blir sämre.
– Facken blir svagare och det är en världsvid utveckling. Det är samma utveckling i hela Europa. Det har bland annat att göra med EU-rättens framfart, som medfört stora inskränkningar och sämre arbetsförhållanden. Det ser man ju bara på alla tjänstemän som oavlönat arbetar extra numera.
Den fjärde faktorn är en amerikansk företagsfilosofi som spridit sig till Europa.
– Den kallas PA-modellen. Det är en ideologi, där arbetsgivarna kräver att arbetstagarnas privata mål går i linje med företagets. Om du jobbar på Kodak måste dina livsmål gå i linje med företagets mål. Man kräver en lojalitet, det kan man se på exemplet med Volvoarbetarna i Skövde. De tre killarna som skrev att arbetsplatsen var ett dårhus på Facebook och sedan blev av med jobbet.
Kurt Junesjö säger att om exemplet med Volvoarbetarna hänt för 20 år sedan så hade facket farit i taket.
– Men numera mumlar de bara. Bara för att lagen är tandlös behöver inte facken vara det. Det här är oerhörda kränkningar.
Och det finns stora risker med fackens allt svagare ställning på arbetsmarknaden.
– Arbetsgivarna träder in i det utrymme som facken lämnat. Det är en oerhört allvarlig utveckling. Facket är den enda motkraften till arbetsgivarna och när den kraften förtunnas är det allvarligt. Det måste finnas en solidarisk kraft som motpart, det går inte att driva arbetsrelaterade frågor på individnivå.
Kurt Junesjö säger att den allvarligaste följden av ett allt tuffare klimat på arbetsplatserna är att det kommer att leda till ökad utslagning.
– Och jag ser inga tendenser till att detta är på väg att vända, säger Kurt Junesjö.
Nyckelknippan skramlar till när brevbäraren Robert Huselius hoppar av postcykeln utanför en portingång vid S:t Eriksplan. Den hänger i en kedja från bältet och det är för att få ut den som brevbärarna i Vasastan måste genomgå Postens nya nykterhetskontroll. Robert Huselius säger att han skulle förstå varför de behövde göra alkoholtestet om det fanns risk för andras säkerhet, om brevbärarna till exempel körde bil. Men eftersom merparten av de anställda på hans kontor drar en liten postkärra och resten cyklar så ser han inte meningen med det.
– Är de rädda för att vi ska halka till och köra på ett dagisbarn? frågar sig Robert Huselius ironiskt och tillägger att han aldrig har hört talas om några sådana olyckor.
Fakta: Så övervakas du av din chef
• Kameror: Finns vid sjukhus, skolor, i bussar, garage och på vissa fabriker, butiker och hotell. Syftet uppges vara att förhindra skadegörelse, hot, våld och stölder.
• Datorer: På arbetsplatsens datorer kan chefen kontrollera vilka webbsidor du besöker, vad du laddar ned samt läsa din e-post. För vårdpersonal som till exempel läkarsekreterare fungerar vissa program med inloggningsuppgifter som stämpelklocka. Cheferna kan även se exakt hur lång tid det tar för varje sekreterare att skriva en journal.
• Facebook och social medier: Det finns ett flertal fall där anställda blivit av med jobbet efter kritiska inlägg på bloggar och Facebook. Som offentligt anställd har du meddelarfrihet vilket innebär att du får yttra dig kritiskt. Men som privat anställd saknar du meddelarfrihet och kan alltså bli uppsagd för illojalitet om du kritiserar företaget eller din chef offentligt.
• GPS: I taxi-bilar, bussar, och andra tjänstefordon finns allt oftare en GPS inmonterad. Detta ger chefen full koll på var fordonet befinner sig.
• Personliga koder: Hos bland annat hemtjänsten finns ett telesystem med koder. Personalen måste slå in koder för att rapportera när de har anlänt till brukaren, när de har handlat, lagat mat och så vidare.
• Belastningsregister: Om du söker arbete inom förskola, skola, samt vård och omsorg av barn är arbetsköparen skyldig enligt lag att kolla upp ditt belastningsregister, för att kolla upp om du dömts för grova våldsbrott eller barnsexbrott.
• Hälsokontroll: För vissa yrkesgrupper så som till exempel lokförare, chaufförer och brandmän är hälsoundersökningar vanligt förekommande och är man över 45 år är det ett krav i vissa branscher.
• Alkohol- och drogtest: Drogtester och alkolås i bilar och på nyckelskåp blir allt vanligare. Drogtester görs bland annat på vårdpersonal med motiveringen att det ska hindra medicinstölder.
