Med knappt två miljoner anställda är Walmart den största privata arbetsköparen i USA. Jätteföretaget är ökänt för sin personalpolitik och sin antifackliga inställning, och har under årens lopp flera gånger dömts att betala stora skadestånd till anställda som gått till domstol.
Nu står dock företaget inför sin hittills största juridiska utmaning. Drygt 1,5 miljoner anställda eller tidigare anställda kvinnor stämmer företaget för könsdiskriminering i ett mål som både kan förändra USA:s juridiska system och kraftigt försämra anställdas möjligheter att ta strid mot ekonomiskt överlägsna arbetsköpare.
Historien tog sin början när då 54-åriga Betty Dukes, Walmartanställd från Kalifornien, stämde sin arbetsköpare för könsdiskriminering. Trots sex års anställningstid och utmärkta resultat i företagets utvärderingar erbjöds hon aldrig att avancera i företagshierarkin och hade lägre lön än sina manliga kollegor.
Dukes menade att Walmarts könsdiskriminering var systematisk, och väckte via sina advokater grupptalan för alla kvinnor som arbetar eller har arbetat åt företaget. Walmart opponerade sig omedelbart mot den kollektiva processen, och målet har sedan dess långsamt letat sig uppåt i USA:s system av lokala och federala domstolar.
Det Högsta domstolen nu ska pröva är inte om företaget är skyldigt till anklagelserna, utan just om kvinnornas grupptalan ska tillåtas. Walmarts hävdar att det inte finns tillräckligt mycket som förenar individerna för att de juridiskt ska kunna räknas som en grupp,
– Gruppens medlemmar, miljoner kvinnor som arbetsletts av tiotusentals chefer i olika butiker runt om i landet, hävdar individuella krav som måste beläggas med fakta och underkastas individuella juridiska prövningar, sade Walmarts ombud Theodore Boutrous i Högsta domstolen.
Kvinnornas jurister pekar å sin sida på statistik som visar att kvinnor utgör 65 procent av det totala antalet anställda, men bara 33 procent av ledningen.
Det genomsnittliga skadeståndskravet för kvinnorna är förhållandevis blygsamt, knappt 7 000 kronor per anställningsår. Multiplicerat med antalet uppgår det dock till svindlande summor.
Men målet handlar om betydligt mer än så. I USA, där den fackliga anslutningsgraden bland privatanställda är låg och civilrättsliga processer kostsamma för individen, anses grupptalan vara en av få möjligheter som står till buds när anställa vill hävda sin rätt mot arbetsköpare. Det är denna möjlighet som nu ska prövas.
– Om Högsta Domstolen ger grönt ljus till Walmartkvinnorna att gå vidare som grupp, som den bör, kommer det att innebära att de efter att ha väntat i tio år äntligen får möjlighet till rättvisa, säger Marcia Greenberger, ordförande för den ideella kvinnorättsorganisationen National Womens Law Centre, i ett uttalande.
– Och Högsta domstolen kommer då att ha skickat ett viktigt budskap: att inget företag är för stort eller mäktigt för att ställas till svars.
Runt om i landet befarar dock bedömare att den republikanskt dominerade Högsta Domstolen, som allmänt betraktas som näringslivsvänlig, kommer att fatta ett politiskt beslut som går företaget till mötes.
Al Norman, grundare till organisationen Sprawl-Busters – en gräsrotsrörelse som enligt egen utsago arbetar mot de skadliga effekterna av jätteföretags utbredning, menar att målet i praktiken redan är avgjort.
”Detta är det starkaste argumentet till varför det behövs en fackförening på Walmart. Med kollektiv förhandlingsrätt hade dessa 1,5 miljoner ’medarbetare’ kunnat säga åt sina lokala chefer att upphöra med könsrelaterad löne- och befodringsdiskriminering”, skriver han i en kommentar.
Högsta Domstolen förväntas meddela sitt beslut i juni.
FAKTA: Walmart i rätten
• 1995 installerade Walmart kameraövervakning i ett rastrum där en låda godis i brutna förpackningar, som enligt rutinerna skulle sändas till företagets avdelning för returer, placerats. Fyra anställda som åt av godiset avskedades. De avskedade stämde företaget och fick dela på motsvarade 56 miljoner kronor.
• 2005 dömdes Walmart i Kalifornien att betala motsvarande 1,2 miljarder kronor till 116000 anställda som nekats lunchraster.
• 2006 dömdes Walmart i Pennsylvania att betala 1,3 miljarder till anställda som nekats raster och tvingats att arbeta övertid.
• 2008, efter att president Barack Obama aviserat hårdare lagstiftning rörande arbetstid, valde Walmart att betala minst 2,4 miljarder kronor för att nå förlikning i 63 stämningar i 42 av USA:s olika delstater.
