Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) skulle på måndagen presentera regeringens fem förslag till förbättringar i sjukförsäkringen, men valde att inleda med en historisk rekapitulation. I korthet handlade det om hur illa ställt det var innan den borgerliga regeringen tillträdde 2006, om att lokal arbetslöshet doldes genom storskaliga förtidspensioneringar och om ”att världens friskaste folk är ett av de mest sjukskrivna”.
Den del av regeringens sjukförsäkringsreform som fått mest kritik – de fasta tidsgränserna i den så kallade rehabiliteringskedjan, vilka resulterat i att sjuka individer överförs till arbetsförmedlingen då de ”utförsäkras” – försvarades av statsrådet.
– Kärnan i vår reform är rehabiliteringskedjan. Kärnan i den är att det är bråttom, någon måste ha bråttom att hjälpa den sjukskrivne att komma tillbaka i egen försörjning.
Samtidigt medgav ministern att det finns enskilda som drabbats omotiverat hårt av de fasta tidsgränserna. Detta ska nu korrigeras genom att en så kallad oskälighetsbedömning införs. Fler ska helt enkelt få möjlighet till individuella prövningar innan de utförsäkras.
– Undantagen har varit för fyrkantiga. Nu inför vi begreppet oskälighetsprövning, man ska göra en sammantagen individuell bedömning om det är skäligt att personen ska lämna försäkringen. Det blir en mer flexibel bedömning.
Övriga förslag till förändringar består bland annat i att en särskild ersättning införs till personer som saknar sjukpenninggrundande inkomst samt att Arbetsförmedlingen får ökade resurser för att erbjuda subventionerade anställningar åt 3 000 personer med nedsatt arbetsförmåga.
Den parlamentariska oppositionen dömde snabbt ut ändringsförslagen. Socialdemokraterna kritiserar bristen på rehabiliteringsinsatser medan Vänsterpartiet helt vill slopa tidsgränserna. Miljöpartiet, som vill slå ihop sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen, menade att ändringarna var otillräckliga.
Även från fackligt håll var tveksamheten stor. TCO skriver i en kommentar att oskälighetsbegreppet är otydligt och ”riskerar göra försäkringen ännu mer rättsosäker”. ”Kosmetiska förändringar för att stilla kritiken”, anser LO, som kräver ett omedelbart utförsäkringsstopp.
Björn Johnson är forskare vid fakulteten för hälsa och samhälle på Malmö Högskola med sjukfrånvaro som intresseområde. Han menar att grundproblemet, att sjuka friskförklaras på administrativ väg, kommer att kvarstå trots regeringens förändringar.
– Jag tror inte att det kommer att ha några större konsekvenser, det är en väldigt svårbemästrad förändring.
– Man försökte införa den här typen av paragraf redan när cancerläkarna gick ut december 2009 och regeringen blev desperat. Då införde man en undantagsregeln, och det visade sig sedan att den blev en specialregel för enskilda personer som redan låg på sjukhus.
Att regeringen ändå valt att göra ett politiskt nummer av förändringarna tror han beror på att den är utsatt för stark press.
– Jag tror att de har tajmat det här så att det ska komma innan Påskuppropet. De löser inga problem alls, den här frågan kommer att återkomma igen. Det de gör är att de köper sig lite tid, de sjukskrivnas tid, och de betalar billigt. Jag tror att det här kommer att leda till en svekdebatt i förlängningen.
FAKTA: SÅ FÖRÄNDRAS FÖRSÄKRINGEN
• En så kallad oskälighetsprövning införs, vilket innebär att det ska prövas om det är skäligt att de allra sjukaste utförsäkras.
• En ny ersättning införs för personer som saknar sjukpenninggrundande inkomst.
• Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska förstärkas för att se till att färre faller mellan stolarna.
• Arbetsförmedlingen får resurser för att erbjuda 3 000 nya platser åt personer med nedsatt arbetsförmåga.
• Förtroendet för Försäkringskassan ska stärkas, bland annat genom stärkt samarbete med den medicinska expertisen.
