I januari hade Charlotte Thérèse Björnström, katolik och teolog från Uppsala fått nog. Att fler vittnade om katastrofala följder för de som utförsäkrats från sjukförsäkringen, och ett tydligt mönster gick att utläsa ur de larmrapporter om ”enskilda fall” som börjat samlas på hög. Det system med fasta tidsgränser, som friskförklarar människor per administrativ väg, tycktes inte hjälpa individerna tillbaka till arbete. Istället tycktes det bara göra de redan sjuka ännu sjukare.
– Jag träffade på många utförsäkrade, historierna om hur de drabbats var inte kloka. Jag skrev till politikerna men fick knappt svar. Det kändes som att det behövdes något stort, säger Charlotte Thérèse Björnström.
Så föddes Påskuppropet. I första hand organiserat genom sociala medier har Charlotte Thérèse Björnströms initiativ vuxit till en folkrörelse. Det omfattande gensvaret har lett till att lokala nätverk bildats runt om i landet, vilket gav intrycket att många har väntat på en möjlighet att engagera sig i frågan.
– Jag tror att det handlar om att det är så pass många som har utförsäkrats, det kommer att vara närmare 100 000 innan året är slut, säger Charlotte Thérèse Björnström. Snart känner alla någon som har drabbats av detta.
Fackliga organisationer som LO, Seko samt flera LS av SAC har anslutit sig. Den kärna som drivit uppropet framåt har dock utgjorts av utförsäkrade- och sjukskrivnas egna organisationer, kristna grupper samt medicinsk expertis i form av läkare som gått samman. Efter att diakoner runt om i landet slagit larm om att utförsäkrade led ekonomisk nöd tog Sveriges Kristna Råd initiativ till en kampanj mot sjukförsäkringsreglerna, vilken sedermera kom att inlemmas i Påskuppropet.
Helt okontroversiellt har dock inte det tvärkyrkliga ställningstagandet varit, och borgerliga debattörer har hävdat att kyrkorna ställt sig på riksdagsoppositionens sida. Det avfärdades dock av Eva Brunne, Svenska kyrkans biskop i Stockholms stift, som tidigare väckt uppmärksamhet när hon efter Sverigedemokraternas intåg i riksdagen höll en predikan mot främlingsfientlighet i anslutning till riksmötets öppnande. På påskuppropets manifestation i Stockholm förklarade hon att kyrkan alltid varit politisk.
– Det är kyrkornas uppgift att finnas där för människor när inga andra möjligheter finns, men det är inte kyrkornas uppgift att tyst se på när välfärden monteras ned och utsattheten breder ut sig.
Enligt Påskuppropets egna uppgifter hölls aktiviteter på omkring 50 håll runt om i landet. I ett soligt Stockholm samlades omkring 1 000 deltagare – i en manifestation som innehöll betydligt fler kryckor och rullatorer per capita än vad som vanligtvis är fallet – för att lyssna på såväl brandtal som vittnesmål.
– Jag tror att om något av socialförsäkringsminister Ulf Kristerssons tre barn blir sjuka så går han till en läkare, inte till en handläggare på Försäkringskassan, sade cancerdrabbade och utförsäkrade Erik Videgård apropå försäkringens fasta tidsgränser som ger Försäkringskassans tjänstemän tolkningsföreträde rörande när någon ska friskförklaras.
Att även vårdpersonal känner sig maktlösa inför systemet vittnade läkaren Astrid Seeberger om:
– Jag vet inte hur många gånger jag och mina kollegor varit med om att våra omsorgsfullt utskrivna intyg avfärdas.
I Göteborg samlades omkring 500 personer på Götaplatsen, och Maria Wallin-Olsson från arrangörsgruppen beskriver dagen som en framgång.
– Det gick jättebra vi var nöjda och det verkade publiken också vara. Jag tror inte att det kommer att sluta med det här, folk ger inte upp utan är väldigt arga. Och de som är sjuka har inget annat val än att fortsätta kämpa.
Påskuppropet tycks även ha spätt på en befintlig splittring inom det borgerliga Sverige. Att främst Kristdemokraterna varit kritisk till tidsgränserna i sjukförsäkringen är känt sedan tidigare, men nu har flera allianspolitiker – som anslutit sig till uppropet som privatpersoner – gått ut i öppen polemik med sina egna organisationer.
Thord Carlsson, kristdemokratisk ledamot i Sollefteås socialnämnd, menar att frågan är helt avgörande för hans partis framtid.
– Ja, om inte Kristdemokraterna står på de svaga människors sida, då kommer vi inte att ha något existensberättigande i framtiden.
Han betraktar sjukförsäkringspolitiken som en i första hand moderat konstruktion, men hoppas att resten av borgerligheten nu kommer att sätta hårdare tryck på alliansens största parti.
– I första hand är det moderatpolitik. Men sedan har allianspartierna, och tyvärr även mitt eget, jamat med. Det är först nu som vi har vaknat.
Även Elisabeth Persson, centerpartistisk kommunpolitiker i Tranemo, hoppas att Påskuppropet ska öka den politiska pressen.
– Jag hoppas att det blir en stark signal och väckarklocka till Moderaterna om att det här inte funkar, om att de måste backa, ta ansvar och ge oss en sjukförsäkring värdig Sverige. Vi är ett rikt land, vi har råd att ta hand om våra sjuka.
För några veckor sedan presenterade socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) ett antal ”förslag till förbättringar av den i grunden bra och nödvändiga sjukförsäkringsreform som genomförts”. Företrädare för Påskuppropet drog själva slutsatsen att uppropet stressat regeringen till att försöka dämpa den kritikerstorm som var i antågande, och passade samtidigt på att döma ut förändringarna som kosmetiska åtgärder.
Trots att det handlar om att påverka en regering som visat att den är beredd att driva igenom impopulära reformer tror Charlotte Thérèse Björnström att folkrörelsearbetet har potential att lyckas.
– Jag tror att det är en underskattad kraft, vi har inte sett så mycket av det här i Sverige. Men jag tror att det är jätteviktigt att folket använder sina demokratiska rättigheter mer än en gång vart fjärde år. Om politikerna inte lyssnar får man ropa högre.
Hon tror inte heller att dagens manifestationer var kulmen på missnöjet.
– Nej, vi kommer att fortsätta driva opinion kring det här. Politikerna ska inte få en lugn stund.
Fakta: Utförsäkringar
• I mitten av 2008 infördes fasta tidsgränser i sjukförsäkringen. Maxgränsen sattes till 364 dagar, med möjlig förlängning till 550 dagar.
• Den som förbrukat sina sjukdagar friskförklaras per administrativ väg och överförs till Arbetsförmedlingens arbetslivsintroduktion.
• En uppföljning av de som utförsäkrades vid årsskiftet 2010, genomförd av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i juni förra året, visade att endast 2 procent av de utförsäkrade fått anställningar utan olika typer av stöd som exempelvis lönebidrag.
• Enligt Försäkringskassans beräkningar utförsäkrades knappt 43 000 människor under 2010. Myndigheten räknar med att omkring 17 000 kommer att utförsäkras under 2011.
