För första gången under de 70 år som kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s, S&P, publicerat sina bedömningar har kreditbetyget på amerikanska statsobligationer sänkts – från stabil till negativ prognos.
De internationella kreditvärderingsföretagen såg sin prestige falla under finanskrisen, efter att de gett flera finansinstitut högsta kreditbetyg bara veckor innan dessa gick i konkurs. Inte desto mindre ledde nyheten till att de amerikanska börserna föll med över 1 procent.
Ekonomiprofessorn James Galbraith är en av de kommentatorer som reagerade med extrem skepsis på nyheten.
– Alla de som ifrågasatt S&P:s kompetens efter bolånefiaskot får sina misstankar stärkta nu, kommenterade han för den radikala webbtidningen Counterpunch, och menar att möjligheten för att amerikanska staten skulle ställa in betalningarna på sina lån är nära nog obefintlig. Detta eftersom de är utställda i dollar och USA:s riksbank alltid kan trycka så mycket dollar som behövs, eller snarare skapa dem elektroniskt.
– Så länge det finns diesel för att driva reservgeneratorerna som ger ström åt regeringens datorer, kommer de att ha pengar att backa upp sina egna obligationer.
Counterpunchs David Lindorff menar att det i stället troligen handlar om politisk manipulation: ”S&P har blivit pressat av mäktiga republikaner och/eller bankirer på Wall Street att utfärda varningen, för att skapa mer nationell hysteri över statsskulden och nå större nedskärningar i sociala program”.
Uttalanden i finanspressen ger visst stöd för den teorin. John Authers skriver i Financial Times: ”Politiker behöver vanligen en fullt utvecklad finanskris för att komma i rörelse. S&P:s drag är ett provokativt men förnuftigt försök att få Washington att agera, utan att dra alla genom ännu en finanskris”.
Under den senaste tiden har den offentliga debatten i USA helt kommit att koncentreras kring budgetunderskottet, konstaterar ekonomen Dean Baker. Samtidigt har det faktum att den officiella arbetslösheten ligger nära 9 procent och ytterligare 16 procent är undersysselsatta eller dolt arbetslösa hamnat i bakgrunden.
Å andra sidan ligger USA:s budgetunderskott trots allt på över 10 procent och statsskulden på 90 procent av BNP, till vilket ska läggas stora underskott i flera av delstaterna. Det är siffror som inte är långt efter Irland och faktiskt sämre än Portugal, som nyligen tvingades be om nödlån. Men räntan på statsobligationer är fortfarande bara runt 1 procent över inflationen, långt lägre än för de krisdrabbade europeiska länderna, så spekulanterna tycks i varje fall ännu så länge inte vara särskilt oroliga.
Vare sig man ser statsskulden som ett verkligt hot eller inte anser många att diskussionen döljer en tydlig politisk agenda: att skära ned i de breda välfärdssystemen, särskilt pensionssystemet samt Medicaid och Medicare, sjukförsäkringarna för fattiga och pensionärer. Att se just välfärdsutgifterna som problematiska är dock ett politiskt val. ”Av det ackumulerade budgetunderskottet på 7000 miljarder dollar under de kommande 10 åren, skulle 700 miljarder betalas genom att ta bort skattesänkningarna för det högsta inkomstskiktet,” argumenterar en motståndare till skattehöjningar, Wall Street Journals Gerald F Seib.
Det skulle också kunna uttryckas så här: 10 procent av budgetunderskottet skulle kunna elimineras direkt utan några negativa sociala konsekvenser – den grupp det handlar om har utan problem råd.
Den Progressiva parlamentsgruppen, en vänsterfalang inom Demokratiska partiet, presenterade i slutet av april en plan för att eliminera budgetunderskottet till 2021, fokuserad på ett snabbt tillbakadragande från Irak och Afghanistan, effektiviseringar i sjukvårdssystemet, genom en utökad statlig roll och vissa skattehöjningar för höginkomsttagare. Den fick minimal uppmärksamhet, skriver Dean Baker, och konstaterar: ”Alla dessa förslag är politiskt realistiska i den meningen att allmänheten skulle stödja dem. De kan vara politiskt orealistiska i den meningen att kampanjfinansiärer och ägarna till viktiga medier inte gillar dem.”
En opinionsundersökningar för tv-kanalen ABC visade att dubbelt så många är för som emot skattehöjningar för höginkomsttagare, medan 80 procent motsätter sig nedskärningar i Medicare och Medicaid.
”Det framgår mycket tydligt att diskussionen om underskottet är till för att driva igenom de rikas dagordning”, kommenterar Baker.
FAKTA: Obligationer
• En obligation är ett så kallat räntebärnade skuldebrev, som intygar att någon mot avkastning lånat ut pengar till exempelvis en stat eller ett företag.
• Att kreditbetyget på en statsobligation sänks innebär att det blir svårare och dyrare för den aktuella staten att låna pengar. Detta då de som lånar ut kommer att kräva en högre avkastning som kompensation för den ökade risken.
